10 fakta du antagligen inte visste om multipel skleros

Multipel skleros, oftast förkortat MS, är en neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Ofta kommer sjukdomen i skov med symptom som går tillbaka inom några veckor till månader, men i de flesta fall utvecklas också en bestående funktionsnedsättning. Det finns nu många olika läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet – men man har hittills inte kunnat råda bot på sjukdomen. Här är tio fakta som du bör känna till!

Kallades sclerosis disseminata förr…

Termen skleros betyder förhårdnad eller ärr och beskriver de plack som bildas i hjärna och ryggmärg. Termen multipel syftar på att man under sjukdomen får fler plack i det centrala nervsystemet. Således betyder multipel skleros ”många ärr/plack”. Sjukdomen har tidigare också kallats sclerosis disseminata.

Drabbar oftare kvinnor än män…

Multipel skleros drabbar oftast unga personer, även om åldern kan variera mycket. Genomsnittsåldern för insjuknandet ligger mellan ungefär 20 och 40 år. Kvinnor drabbas oftare än män – två tredjedelar av de drabbade är kvinnor. På norra halvklotet är MS vanligare än i övriga världen. De geografiska skillnaderna har troligen både genetiska och miljömässiga orsaker.

Blir mer och mer vanligt…

I Sverige finns ca 17 500 registrerade personer med multipel skleros och varje år insjuknar ytterligare cirka 1 000 nya personer. Med tiden har sjukdomen blivit allt mer vanlig och teorier om varför går isär hos forskarna.

Plack bildas…

MS-sjukdomen kännetecknas av att det bildas sjukdomshärdar, så kallade ”plack”, i olika delar av det centrala nervsystemet. I dessa sjukdomshärdar finner man vid mikroskopisk undersökning skador på nervcellernas myelin och en skada på blod-hjärnbarriären. Den ökade förekomsten av vita blodkroppar i sjukdomshärdarna visar på ett inslag av inflammation. Antalet oligodendrocyter minskar lokalt. Efter många år (10-15 år) går ofta den primärt T-cellsdrivna sjukdomen över till en mer degenerativ fas, där inflammation inte är ett lika tydligt inslag.

Två olika typer…

I det tidiga förloppet av multipel skleros fortskrider sjukdomen ofta i skov, det vill säga sjukdomsutbrott följda av en period helt eller delvis utan symptom. Senare i förloppet präglas den ofta av långsam försämring utan symtomfria perioder; sjukdomen kallas då sekundärt progressiv. MS kan ge symptom från hela hjärnan, synnerven och ryggmärgen; vanliga symtom är känselbortfall, balanssvårigheter, pareser (svaghet), urinträngningar och onormal trötthet. Det finns även en primärt progressiv form av Multipel skleros, som saknar skov. Det rör sig då istället om en gradvis försämring under flera års tid.

Diagnos ställs av en neurolog…

Diagnosen multipel skleros ställs oftast av en specialist på nervsjukdomar, en neurolog. Diagnosen baseras på patientens beskrivning av sina symtom och det läkaren finner i sin undersökning av patienten. Undersökning med magnetkamera (magnetresonanstomografi) kan påvisa förändringar i hjärnan eller ryggmärgen som är typiska för MS. Den kan också bidra till att utesluta andra sjukdomar i nervsystemet och ge information av betydelse för prognosen. Vid MS finns områden med skleros i hjärnan och ryggmärgen som är typiska för sjukdomen. Sklerosen vid MS är det som kallas för plack.

Inget botemedel hittills…

Det finns idag ingen botande behandling mot multipel skleros, men behandlingsmöjligheterna för att fördröja sjukdomsutvecklingen har ökat i snabb takt på senare år. Sjukdomen kan påverkas av bromsmediciner med dämpande inverkan på immunsystemet. Bromsmedicinerna minskar antalet skov och skovens längd vid skovvis förlöpande MS.

Enorma steg med medicin…

De första bromsmedicinerna som kom minskar antalet skov med cirka 30%, medan nyare bromsmediciner minskar skovfrekvensen med 30-70%. Forskning pågår och utvecklingen av mediciner har under 2000-talet gått snabbt framåt.

Kortison undviks gärna av läkarna…

Sedan länge är det känt att höga doser av kortison kan förkorta MS-skov. Eftersom det finns risk för biverkningar av behandlingen och MS-skov som regel är självläkande, brukar man begränsa behandling med kortison i höga doser till MS-skov som leder till påtagligt handikapp. Därtill finns det olika möjligheter att lindra symtom vid MS, till exempel smärtor och svår trötthet.

Goda förutsättningar…

Även om sjukdomen är kronisk och allvarlig, är prognosen i regel bättre än man vanligen förväntar sig. Efter 15 års sjukdom har cirka 30% av patienterna i stort sett normal arbetsförmåga och 40% har normal eller nästan normal gångförmåga. Hur motsvarande siffror blir att se ut för patienter som diagnostiseras i dagsläget och som från start behandlas med medicin som kommit under de senaste åren finns av naturliga skäl inte siffror på.