10 fakta du antagligen inte visste om Aspergers syndrom

Aspergers syndrom har sedan erkännandet varit omtvistad, och ingen vet helt säkert vad som utlöser det. Det finns självklart teorier, men ingen som är mer självklar än den andra. Aspergers syndrom anses dock primärt ha genetisk och biologisk grund. Här följer tio fakta som du bör känna till om just syndromet i fråga!

Besläktat med autism…

Aspergers anses vara en form av autism, men skiljer sig i några viktiga punkter. Klassificeringen av autism uppstod inte förrän 1943 när Leo Kanner, doktor på amerikanska Johns Hopkins University, studerade en grupp med elva barn och introducerade benämningen tidigt infantil autism. Samtidigt beskrev den österrikiska läkaren och forskaren Hans Asperger en annan form av autism som senare blev känd som Aspergers syndrom. Själv kallade Asperger emellertid störningen ”autistisk psykopati”.

Erkännandet dröjde…

Det globala erkännandet av Hans Aspergers (på bilden nedanför) arbete blev dock försenat på grund av andra världskriget. Inom psykodynamisk teori och praktik från Bruno Bettelheim till Birgitta Zenker betraktades autism som en typ av barnpsykos orsakad av tidiga trauman, vilket föranledde en psykoterapeutisk behandlingsfilosofi. I bland annat Frankrike lever dessa föreställningar i hög grad kvar och debatt och behandling är opåverkad av kunskapsutvecklingen i övriga världen. Psykodynamiken dominerar totalt och det har även utvecklats en behandlingsmodell kallad ”inpackning” där autistiska barn packas in i kalla våta filtar.

Varit officiellt erkänd sedan 1994…

Hans Aspergers forskningsresultat blev inte kända för en bredare, icke-tyskspråkig krets förrän år 1981, då Lorna Wing publicerade en serie fallstudier som visade liknande symptom och som hon kallade ”Aspergers syndrom”. Wings skrifter publicerades och populariserades i stor omfattning. 1992 togs Aspergers syndrom med i den tionde upplagan av Världshälsoorganisationens diagnosmanual och International Classification of Diseases (ICD-10), vilket gjorde det till en distinkt diagnos. 1994 lades Aspergers syndrom till i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) och American Psychiatric Associations diagnostiska referensbok.

Ingen vet varför…

Även om diagnosen inte blev erkänd förrän ganska sent vet vi än idag inte vad som utlöser Aspergers. Aktuell forskning tyder på att det hör till tidiga utvecklingsmässiga förändringar i hjärnans struktur, som kan orsakas av ”onormal migrering av embryonala celler under fosterutvecklingen” under den tidiga barndomen , enligt NIH.

Snöar gärna in på specifika ämnen…

Det hör inte alls till ovanligheten att de med Aspergers syndrom har en ”ovanlig upptagenhet” för specifika ämnen. 

Vanligare än vad man kan tro…

Med största sannolikhet känner du någon som har autism eller Aspergers syndrom. Du kanske inte vet att de har det, och i många fall vet de inte ens det själva. Man räknar på att cirka 2-4 personer per 1 000 har Aspergers. Andelen män överväger (3-6 män/1 kvinna).

Endast 20% är sysselsatta med heltidsarbete…

Cirka 80% av de med Aspergers syndrom eller någon form av autism jobbar inte heltid.

Går åt bägge håll…

En person med Aspergers syndrom har ofta svårt att läsa av andra människor. På samma sätt har de som inte har Aspergers lika svårt att läsa av någon med diagnosen. Det går alltså åt bägge hållen.

Har ofta svårt med ironi…

Det hör inte heller till ovanligheten att de med Aspergers syndrom tar lite längre tid att snappa upp specifika saker – som exempelvis ett skämt. Ibland behöver de en sekund längre för att förstå att du precis skojade om någonting. Det här gäller dock inte alla.

I regel svårt att urskilja uttryck…

Att ta saker ordagrant hör inte till ovanligheten heller. Om du skulle säga att det regnar hundar och katter ute är det självklart inte något de skulle ta ordagrant och tro på, men om du däremot säger något som faktiskt lika väl hade kunnat vara sant kan det vara svårt att urskilja.