10 fakta du antagligen inte visste om Gustav Vasa

Gustav Vasa, eller Gustav I, föddes sannolikt den 12 maj 1496 och levde till den 29 september 1560. Han var konung av Sverige mellan 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget. Hans makttillträde, inlett som ett uppror mot unionskungen Kristian II efter Stockholms blodbad, innebar slutet för Kalmarunionen. Gustav tillhörde Vasaätten, som genom honom blev den första monarkiska dynastin som regerade ett enat svenskt kungadöme som ett arvrike.

Om du inte är allt för påläst om Gustav Vasa sedan tidigare, kanske du mer känner till honom genom Vasaloppet? Här är i alla fall tio fakta som du bör känna till om en av Sveriges mest välkända kungar genom tiderna!

Ansåg utbildning som en viktig del av livet…

Gustav I:s sätt att styra var genom personlig maktutövning. Han var kraftfull i sin maktutövning och inte sällan hänsynslös, och lät ibland högre intressen stå tillbaka för det omedelbart praktiskt nyttiga. Gustav var en god talare, själv inte lärd men värderade bildning och såg till att ge sina söner god utbildning. Medicinskt finns osteologiska uppgifter om att han var cirka 173 centimeter lång, hade en svår tandinfektion och eventuellt någon form av benröta.

Sverige firar nationaldagen då Gustav Vasa tillträdde som kung…

Gustav Vasas roll i införandet av en svensk arvmonarki ses i dag som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige, och det är den 6 juni – datumet då han valdes till kung av riksdagen i Strängnäs 1523 – som är Sveriges nationaldag.

Hade redan kungligt blod i sig…

Genom sin farmor, Birgitta Gustavsdotter (Sture), härstammade Gustav från kung Sverker den yngre; han hade alltså kungligt blod i ådrorna, om än på långt håll.

Hade sju syskon…

Av Gustavs sju syskon dog fyra i ung ålder och två dog i dansk fångenskap. Systern Margareta Eriksdotter gifte sig 1516 med Joachim (Jacob) Bragde (Brahe), som avrättades vid Stockholms blodbad den 8 november 1520.

Erkändes som kyrkans överhuvud i stället för påven…

Gustav Vasas första direkta slag mot kyrkan bestod i att genomdriva de beslut som fattades på riksdagen i Västerås 1527. Dessa beslut avsåg huvudsakligen att ställa en del av det högre prästerskapets inkomster till kungens förfogande. De tillämpades sedan så att en stor del av de gods, från vilka dessa inkomster kom, indrogs till kronan. Genom besluten i Västerås erkändes även kungen som kyrkans överhuvud i stället för påven, och åtgärder från Gustavs senare tid syftade till att ordna den kyrkliga styrelsen efter samma grunder som den världsliga.

Första helsvenska bibeln ges ut…

Första helsvenska bibeln, Gustav Vasas bibel, utkom 1541. I kyrkobruken gjordes först 1544 ändringar i protestantisk riktning.

Tampades med rykten om att ha slagit ihjäl sin första fru…

Den 24 september 1531 gifte sig Gustav Vasa i Stockholm med prinsessan Katarina av Sachsen-Lauenburg, som emellertid avled redan fyra år senare, den 23 september 1535, efter att den 13 december 1533 ha fött den blivande Erik XIV. Rykten påstod att Gustav själv slog ihjäl henne med en yxhammare, men dessa uppgifter kommer enbart från hans fiender, och motsägs av uppgifter från Kristian III av Danmark som sett henne falla omkull under en dans kort tid innan hon avled.

Gifte om sig på årsdagen av sin tidigare frus död…

Redan den 1 oktober 1536, på årsdagen av drottning Katarinas jordfästning, gifte Gustav om sig på Uppsala slott med Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud). En inbjudan till bröllopet finns bevarad, ställd till slottsloven på Läckö slott, Lars Kafle: ”Hälsning med Gud, min käre Lars Kafle, att du ville omaka dig och komma till vårt bröllop med jungfru Margareta Eriksdotter nästa söndag efter Michaelis, att göra dig glad med oss och flera av våra vänner. Vi vilja med dem dela, vad Gud förlänat.” Tillsammans med Margareta fick Gustav Vasa tio barn. Av Gustavs totalt elva barn nådde nio av dem vuxen ålder.

Var medlem av Mikaelsorden…

Gustav Vasa var en medlem av Mikaelsorden, som var en fransk orden instiftad den 1 augusti 1469 av Ludvig XI. Orden upphävdes år 1791, men återupplivades igen 1816 som belöning för vetenskap och konst. 15 år senare – 1830 – upphävdes den igen.

Vasaloppet en hyllning till Gustav I…

Beskrivningarna av Gustav I har varierat igenom tiderna. Under nationalismens 1800-tal togs Gustav Vasa som symbol för Sveriges enande och sågs som en stor nationalhjälte, och det var i denna nationalistiska anda som man bestämde sig för att hålla Vasaloppet i början av 1920-talet och som ett knäckebrödsfabrikat fick namnet Wasa. Efter andra världskriget har historieskrivningen istället varit mer till hans nackdel, särskild kritik mot forna tiders historieskrivare gavs av Vilhelm Moberg. Han menade att kungen var en furste som styrde riket efter machiavelliska principer, och en usel regent som i kölen av att högadeln dödats under unionsstriderna och att en ny kyrka införts, ensam kunde tillskansa sig makt och rikedomar.