10 fakta du antagligen inte visste om ICA

ICA AB (ICA-koncernen) är ett av Nordens ledande detaljhandelsföretag (50% av Sveriges dagligvaruhandel) som redan år 2009 hade cirka 2 220 egna och handlarägda butiker i Sverige, Norge och Baltikum. I gruppen ingår Ica Sverige och Rimi Baltic samt Ica Banken som erbjuder finansiella tjänster till de svenska kunderna. Ica AB ägs av det börsnoterade bolaget ICA Gruppen AB (tidigare Hakon invest) till 100%. Ica var tidigare en förkortning av ”Inköpscentralernas Aktiebolag”. Ica-handlarna samverkar genom Ica-handlarnas Förbund, som är medlemsorganisationen för Ica-handlarna i Sverige. Mellan 2000 och 2013 delägdes Ica av Hakon Invest och nederländska Royal Ahold N.V. Du har med all sannolikhet varit i en ICA-butik – liten eller stor – och inhandlat något vid minst några tillfällen, och här kommer tio fakta som du kanske inte visste till om Sveriges största detaljhandelsföretag och matkedja!

SICA blev istället ICA…

Namnet ICA uppkom när fyra regionala, handlarägda grossistföretag grundade ett samarbetsorgan i slutet av 1930-talet. De kallade sig för inköpscentraler för att skilja sig från vanliga grossister. Den 8 april 1938 möttes Hakon Swenson, J Rudolf Lifwendahl, Emil Clemedtson och Erik Karlsson-Kyhlstedt för en middag i den förstnämndes hus i Västerås. De fyra var verkställande direktörer för Hakonbolaget, Speceristernas Varuinköp, AB Eol och Nordsvenska Köpmannabolaget. Vid middagen deltog även nära medarbetare till Hakon Swenson. De kom fram till att de fyra grossistföretagen skulle bilda ett gemensamt företag vid namn Svenska Inköpscentralernas Aktiebolag för att dra nytta av de vinster man kunde göra genom att samordna verksamheten. Detta företag grundades den 9 januari 1939 när en konstituerande stämma hölls i bolaget. Man registrerades hos Patentverket den 15 mars samma år under namnet Inköpscentralernas AB ICA. Från början hade man tänkt sig namnet ”SICA”, där S stod för ”svenska”, men det var upptaget och gick därför inte att registrera.

Firar 100 år…

Hakon Swenson (bilden nedanför) säger upp sig från grossistfirman där han arbetade och lägger 1917 grunden för det som idag kallas för ICA, dåvarande AB Hakon Swenson i Västerås, allmänt kallat Hakonbolaget. Hakonbolaget byggde på det som idag kallas ICA-idén, men tidigare även kallats ”den omöjliga idén”; ett sätt att låta alla småhandlare fortsätta vara egenföretagare, men ändå få del av stordriftens fördelar vad gäller inköp och marknadsföring.

På 30-talet täcktes hela Sverige – förutom Skåne…

I slutet av 1930-talet täckte inköpscentralerna hela Sverige, förutom Skåne. Det skulle dock dröja till 1964 innan alla butiker som var anslutna till någon av de fyra inköpscentralerna, som samarbetade under namnet ICA, började använda namnet ICA som butiksnamn och ända till 1990 innan inköpscentralerna och samarbetsorganet ICA fusionerades till ett enda företag vid namn ICA AB.

Från livsmedel till industri och bokförlag…

År 1940 bildades ICA Förbundet för att stärka samhörigheten mellan butikerna. Förbundet hade dock ingen avgörande betydelse förrän 1972. Förbundet finns ännu kvar, men heter idag ICA-handlarnas Förbund och är såväl en intresseorganisation för ICA-handlarna som huvudägare i Hakon Invest AB som i sin tur äger en stor aktiepost i ICA AB. 1942 bildades ICA-industrier. Företaget ägdes till lika delar av de fyra inköpscentralerna. 1945 grundades ICA Förlaget, numer känt som Forma Publishing Group, vilka bland annat står bakom ICA-kuriren, ICA-Nyheter och receptboken Sju Sorters Kakor.

Granskningar har lett till förändringar…

2007 framkom i ett reportage kallat I Takt Med Tiden i SVT:s Uppdrag Granskning att personal ommärkt gammal köttfärs, vilket uppmärksammades mycket i media och blev därefter kallat för ”Köttskandalen”. Fler ”köttskandaler” ägde senare rum, vilket fick ICA AB till att ta till åtgärder. Året därpå – 2008 – valde företaget också att ta bort varumärken som innehåller ”triklosan” från sitt sortiment, efter ett flertal medier uppmärksammat detta ämne. Triklosan är ett organiskt antibakteriellt ämne som kemiskt har funktionella grupper som gör det till både en fenol och en eter. Länge var triklosan en vanlig ingrediens i tandkräm; nästan en fjärdedel av all tandkräm som såldes i Sverige innehöll 0,3% triklosan.