Diagnos ställs av en neurolog…
Diagnosen multipel skleros ställs oftast av en specialist på nervsjukdomar, en neurolog. Diagnosen baseras på patientens beskrivning av sina symtom och det läkaren finner i sin undersökning av patienten. Undersökning med magnetkamera (magnetresonanstomografi) kan påvisa förändringar i hjärnan eller ryggmärgen som är typiska för MS. Den kan också bidra till att utesluta andra sjukdomar i nervsystemet och ge information av betydelse för prognosen. Vid MS finns områden med skleros i hjärnan och ryggmärgen som är typiska för sjukdomen. Sklerosen vid MS är det som kallas för plack.
Inget botemedel hittills…
Det finns idag ingen botande behandling mot multipel skleros, men behandlingsmöjligheterna för att fördröja sjukdomsutvecklingen har ökat i snabb takt på senare år. Sjukdomen kan påverkas av bromsmediciner med dämpande inverkan på immunsystemet. Bromsmedicinerna minskar antalet skov och skovens längd vid skovvis förlöpande MS.
Enorma steg med medicin…
De första bromsmedicinerna som kom minskar antalet skov med cirka 30%, medan nyare bromsmediciner minskar skovfrekvensen med 30-70%. Forskning pågår och utvecklingen av mediciner har under 2000-talet gått snabbt framåt.
Kortison undviks gärna av läkarna…
Sedan länge är det känt att höga doser av kortison kan förkorta MS-skov. Eftersom det finns risk för biverkningar av behandlingen och MS-skov som regel är självläkande, brukar man begränsa behandling med kortison i höga doser till MS-skov som leder till påtagligt handikapp. Därtill finns det olika möjligheter att lindra symtom vid MS, till exempel smärtor och svår trötthet.
Goda förutsättningar…
Även om sjukdomen är kronisk och allvarlig, är prognosen i regel bättre än man vanligen förväntar sig. Efter 15 års sjukdom har cirka 30% av patienterna i stort sett normal arbetsförmåga och 40% har normal eller nästan normal gångförmåga. Hur motsvarande siffror blir att se ut för patienter som diagnostiseras i dagsläget och som från start behandlas med medicin som kommit under de senaste åren finns av naturliga skäl inte siffror på.
10 fakta du antagligen inte visste om ALS
Du kan knappast ha undgått trenden där man skulle hälla en hink med kallt vatten över sig, samtidigt som det filmades och man skulle donera en summa pengar. Ändamålet - som gick under Ice Bucket Challange - var för att samla in pengar till forskning för Amyotrofisk...
10 fakta du antagligen inte visste om cerebral pares
Cerebral pares, förkortat CP, är ett samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen, vilka uppstått på grund av en hjärnskada innan hjärnan är färdigutvecklad, det vill säga under fostertiden, under födseln eller under de första två levnadsåren. Cerebral pares...
10 fakta du antagligen inte visste om djurförsök
Djurförsök är ett samlingsnamn för användning av djur i forskningsverksamhet, i tester av ämnen och produkter, i utbildningssyfte såväl som vid diagnos av sjukdomar och tillverkning av biologiska produkter. Definitionen av djurförsök varierar dock från land till...
