10 fakta du antagligen inte visste om symaskiner

I princip alla har vi nog haft syslöjd vid något tillfälle under skolåren. En del tyckte det var kul, andra inte. Själv var jag så värdelös på just symaskinen att fröken gav upp hoppet om mig. Under två terminer fick jag sitta vid en vävstol istället – vilket å andra sidan resulterade i en kopiöst lång duk! 

Den första symaskinen skapades av brittiska Thomas Saint år 1790. Maskinen patenterades och var tillverkad helt i trä och avsedd för sömnad av skor med kedjestygn. Idag används symaskinen till så mycket mer – och inte bara till tygmaterial, utan har även kommit att bli ett flitigt verktyg inom pappersindustrin! Här är tio fakta som du bör känna till om den mer än 200 år gamla uppfinningen!

Patenterades redan på 1800-talet…

Hemsymaskinen är en av de äldsta hushållskapitalvarorna. The Beatles tillägnade av någon anledning sin film ”Help!” till Elias Howe ”för att han 1846 patenterade en symaskin”. Enligt NE framgår att hans maskin arbetade med både över- och undertråd och att den hade en skyttel och nål med ett öga i spetsen. Men redan 1830 fick en fransk skräddare vid namn Bartholomé Thimonnier (1773–1857) patent på den första entrådiga kedjesömsmaskinen. Den blev ingen succé utan tekniken kom att utvecklas huvudsakligen i USA.

Europas första symaskinsfabrik…

1856 kom den första maskinen för hemmabruk, konstruerad av Isaac Merrit Singer (på bilden nedanför), och det slog snart igenom, med ”The Red S Girl”-trademark, den dåtida överlägset mest sålda symaskinen. Den första symaskinsfabriken i Europa var Pollack & Schmidt i Hamburg, Tyskland, som öppnades 1863.

1900-talet revolutionerade industrin…

Runt 1900-talets början introducerades de första eldrivna symaskinerna, först avsedda för industrin. Ofta var ett antal maskiner stelt uppställda i en rad med en genomgående axel som drevs av en gemensam elmotor för hela raden. Något senare kom elektriska symaskiner för hemmabruk med en individuell motor för varje maskin, monterad under bordet. Hastigheten reglerades till att börja med genom en spak, som styrdes med höger knä. Senare infördes en separat pedalanordning, som styrdes genom olika hårt tryck med foten. Pedalen är elektriskt förbunden med symaskinens motor med en kort sladd. Den lösningen är allenarådande vid dagens symaskiner.

Gammal teknik används än idag…

Trampsymaskiner används dock fortfarande, framför allt i länder med ett outvecklat elnät. En föregångare till trampsymaskinen saknade trampanordning, utan i stället vevades maskinens svänghjul för hand med ett litet handtag. Denna modell har länge förekommit i U-länder så att man i enklare bostäder eller med nomadiserande befolkning undviker det tunga och skrymmande underredet (och heller inte behöver betala för det).

Sverige stor producent av symaskiner…

Till Nordamerikanska inbördeskrigets slut, när industrin kom igång med civil produktion, var symaskiner en av de varor som snabbt började spridas i Europa och Sverige. Även Tyskland konkurrerade med kopior på de amerikanska maskinerna. 1872 startades symaskinstillverkningen vid Husqvarna Vapenfabrik (numer Viking Sewing Machines), och blev snabbt den dominerande tillverkaren på den svenska marknaden. Redan 1865 hade dock en symaskinsfabrik startat i Mora. De första Husqvarnamaskinerna var, liksom Singers, svarta. I mitten av 1900-talet kom den traditionella ”gröna Husqvarnan” som idag ersatts av elegant formgivna, mestadels vita, maskiner.