Pulsfakta: 10 otroliga fakta om ditt hjärta

Vårt hjärta är ett av de mest fascinerande organen i kroppen, ett outtröttligt maskineri som arbetar dygnet runt utan paus. Det är inte bara en symbol för kärlek och känslor, utan också en kraftfull pump som håller oss vid liv. Men hur mycket vet du egentligen om organet? I denna artikel kommer vi att avslöja 10 otroliga fakta om detta fantastiska organ som kommer att slå dig med häpnad. Från dess imponerande kraft till dess förmåga att påverka vår hälsa på oväntade sätt – häng med när vi dyker in i hjärtats hemligheter!

Så fungerar ditt hjärta…

Hjärtat pumpar blod genom en kombination av elektriska och mekaniska processer. Det börjar med elektriska impulser som genereras av sinusknutan (SA-noden), hjärtats naturliga pacemaker. Dessa impulser får förmaken att dra ihop sig och pressa blod in i kamrarna. Signalen passerar sedan genom AV-noden, som fördröjer den något för att säkerställa att kamrarna fylls med blod innan de kontraherar. När impulsen når kamrarna, drar de ihop sig och pumpar blod ut i kroppen – höger kammare skickar blod till lungorna för syresättning och vänster kammare pumpar syresatt blod till resten av kroppen. Organets muskulatur (myokardium) möjliggör dessa rytmiska sammandragningar och avslappningar, vilket håller blodet i cirkulation. [källa]

Och exakt här sitter ditt hjärta…

Hjärtat på en människa sitter i bröstkorgen, mellan lungorna. Det är något förskjutet mot vänster sida av kroppen. Mer specifikt ligger organet bakom bröstbenet (sternum) och ovanför diafragman. Den nedre spetsen av organet, som kallas hjärtspetsen (apex), pekar nedåt och åt vänster. Dess placering är skyddad av revbenen och är omgiven av en skyddande vätskefylld säck som kallas hjärtsäcken eller perikardiet. [källa]

Hjärtat kan även slå utanför din kropp…

Hjärtat har sin egen elektriska impuls och kan fortsätta att slå autonomt även utanför kroppen, under rätt omständigheter. Organet har ett speciellt system för elektrisk ledning, med specialiserade celler som genererar och sprider elektriska signaler, vilket får hjärtmuskeln att dra sig samman.

Denna elektriska aktivitet startar i sinusknutan (SA-noden), som fungerar som organets naturliga pacemaker. Tack vare detta kan det fortsätta att slå för en tid även när det är borttaget från kroppen, så länge det får tillräckligt med syre och näring. Därför kallas hjärtat ibland ”den lille dirigenten”, eftersom det har förmågan att upprätthålla sin rytm självständigt. [källa]

Ungefär så mycket väger ditt hjärta…

Ett mänskligt hjärta väger vanligtvis mellan 250 och 350 gram hos en vuxen person. Vikten kan så klart variera beroende på individens ålder, kön och allmänna hälsa. Hos kvinnor tenderar organet vanligtvis att vara något lättare än hos män. [källa]

Så mycket blod pumpar ditt hjärta dagligen…

Hjärtat pumpar ungefär 7 500 liter blod per dag hos en vuxen människa. Detta är en genomsnittlig siffra baserad på att hjärtat slår cirka 70 gånger per minut och att varje slag pumpar ungefär 70 milliliter blod. Med andra ord innebär det att under en genomsnittlig människas livstid pumpar organet tillräckligt med blod för att fylla cirka 200 tankbilar. [källa]

Ditt hjärta kan även synkronisera till musik…

Musik kan påverka hjärtfrekvensen hos människor. Fenomenet kallas ibland för ”hjärtmusik” eller ”musikalisk hjärtrytmi”. Studier har visat att musik kan ha en direkt effekt på autonoma nervsystemet, vilket kan resultera i förändringar i hjärtfrekvensen. Snabbare musik kan stimulera en högre hjärtfrekvens och ökad puls, medan lugnare musik kan ha en avslappnande effekt och sänka hjärtfrekvensen. [källa]

Första pacemakern opererades in på Arne Larsson på Karolinska sjukhuset i Solna…

Den första implantatbara pacemakern användes år 1958 på Arne Larsson här i Sverige. Ironiskt nog levde han faktiskt längre än den kirurg som implanterade pacemakern. Arne Larsson dog vid 86 års ålder av en sjukdom som inte var relaterad till hans hjärta. Operationen utfördes av Rune Elmqvist, den svenska ingenjören som utvecklade pacemakern, och Åke Senning, den opererande kirurgen, på Karolinska sjukhuset i Solna. Bilden nedanför visar hur en pacemaker ser ut. [källa]

Som rökare löper du 200-400% större risk för hjärtattack…

Rökning ökar signifikant risken för hjärtattacker, enligt American Heart Association och andra hälsokällor. Att vara rökare kan öka risken med upp till 200% till 400%, vilket innebär att rökare har betydligt högre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med icke-rökare. Rökning påverkar bland annat blodtryck, kolesterolnivåer och förmågan hos blodet att bära syre, vilket ökar belastningen på organet och ökar risken för att utveckla allvarliga hjärtproblem. [källa]

Man kan dö av ”brustet hjärta” – men det är extremt ovanligt…

Döden till följd av ett ”brustet hjärta” eller ”brustet hjärtsyndrom” är möjligt men extremt sällsynt. Det medicinska tillståndet, även känt som takotsubo-kardiomyopati eller stresskardiomyopati, kan uppstå som en reaktion på intensiv emotionell eller fysisk stress. Det kan efterlikna symtomen på en hjärtattack, men i de flesta fall är prognosen god och de flesta patienter återhämtar sig helt utan långsiktiga effekter. Trots detta kan allvarliga fall leda till hjärtsvikt eller i mycket sällsynta fall till dödsfall. Men som sagt är sådana dödsfall mycket ovanliga och förekommer vanligtvis hos äldre personer eller de med redan befintliga hjärthälsoproblem. [källa]

Studier har visat att vegetarianer löper mindre risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar…

Forskning har visat att vegetarianer löper en lägre risk att utveckla hjärtsjukdomar jämfört med icke-vegetarianer. Enligt studier har vegetarianer generellt sett en minskad risk med cirka 19% att drabbas av hjärtsjukdomar. Detta kan tillskrivas flera faktorer, inklusive en diet rik på frukt, grönsaker, fullkorn och baljväxter som är fördelaktiga för hjärtat, samt en lägre konsumtion av mättade fetter och kolesterol från animaliska produkter. Denna forskning stöds av flera stora studier och hälsoriktlinjer som rekommenderar en växtbaserad kost som en del av en hälsosam livsstil för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. [källa]