Valross (Odobenus rosmarus) är en sälart som lever i Arktiska havet. Vid flera tillfällen har valrossar siktats längs Västkusten. För fem år sedan dök en valross upp vid Hallandskusten. Den simmade sedan upp längs Bohuskusten och försvann till havs. Enligt uttalande experter hade den antagligen simmat fel – med hela 300 mil. Nedan finner du ytterligare tio fakta som du antagligen inte kände till om just valrossar!
Det finns två huvudsakliga underart av valrossar…
Det finns två huvudsakliga underart av valrossar…På både Atlanten och Stilla havet – som båda upptar olika områden i Arktis – finns valrossar. Man tror att det finns cirka 25 000 atlantiska valrossar och cirka 200 000 Stillahavsvalrossar i det fria i naturen. [källa]
Men det har varit ett jagat djur…
Men det har varit ett jagat djur…Inuiternas jakt har aldrig utgjort något direkt hot mot valrosspopulationen. Den västerländska jakten har däremot utgjort ett tydligt hot, särskilt jakten efter de eftertraktade betarna som består av valrosselfenben. Beståndet vid Amerikas östkust, söder om Labradorhalvön, utrotades före 1800-talet. Bara mellan 1925 och 1931 dödades uppskattningsvis hela 175 000 valrossar. [källa]
Så stort är egentligen utbredningsområdet…
Så stort är egentligen utbredningsområdet…Utbredningsområdet ligger vid kusterna av Arktiska havet. Valrossen har under historisk tid flera gånger registrerats så långt söderut som Kamtjatka, Aleuterna, den södra Hudson Bay, Nova Scotia och södra Grönland. Även Sverige – men då anses de ha hamnat fel, även om det rör sig om 300 mil. Arten vilar främst på packisen. [källa]
Finns inga dokumenterade fall av att valrossar oprovocerat attackerat människor…
Finns inga dokumenterade fall av att valrossar oprovocerat attackerat människor…Det finns inga kända fall där en människa oprovocerat har blivit attackerad av en valross, men valrossen försvarar sig aggressivt och uthålligt när den eller dess ungar blir utsatta för fara. I dylika fall finns ett antal kända fall där jägare har dödats eller blivit allvarligt skadade. I populärvetenskapliga böcker, av bland annat författarna Jacques Cousteau och andropologen Barry Lopez nämns enstaka oprovocerade attacker från unga valrosshanar, men det finns egentligen ingen bevisning på att detta någonsin har skett i det verkliga livet. [källa]
Och de kan verkligen bli gigantiska…
Och de kan verkligen bli gigantiska…Stilla havs-Valrossar av det manliga könet kan nå en total längd på hela 3,6 meter och väga över 1 500 kilo. Och stort sägs ju vara vackert – för de behöver fett för att hålla sig vid liv. [källa]
Betarna används till mer än att slåss…
Betarna används till mer än att slåss…Valrossar använder inte sina betar enbart för att slåss med andra valrossar och försvara sig mot rovdjur. De använder också sina betar för att hjälpa till att dra sig ur vattnet och upp på havsisen. Både hanarna och honorna har stora betar, som kan bli upp till en meter långa. [källa]
De har en oerhörd modersinstinkt…
De har en oerhörd modersinstinkt…En valrossmamma kommer att plocka upp en kalv med sina så kallade simfötter och hålla den vid bröstet om den känner sig hotad och dyka i vattnet med den för att undkomma eventuella rovdjur. Dessa säldjur får väldigt sällan ungar, så det är viktigt för dem att skydda sina avkommor. [källa]
Kan bli både vit- och rosafärgade…
Kan bli både vit- och rosafärgade…Valrossar har vanligtvis en kanelbrun färg, men de kan bli vita efter dykningar i vattnet, eller till och med rosa när de är varma. Detta beror på valrossarnas förmåga att under vissa omständigheter variera blodtillförseln till kroppens periferi. [källa]
Betarna slutar aldrig att växa…
Betarna slutar aldrig att växa…Valrossar av både det manliga och kvinnliga könet har betar som växer kontinuerligt under hela deras liv. Dessa betar används som symboler för ålder, kön och social status hos djuren. Jämfört med betarna hos honorna är betarna hos hanar mycket längre och bredare i förhållande till sina kroppar. Manliga valrossar använder sina betar för att visa dominans genom att vrida huvudet och trycka med betarna i luften. [källa]
De är inte så kräsna med maten…
De är inte så kräsna med maten…Vuxna valrossar äter mellan tre och sex procent av sin kroppsvikt per dag och föredrar blötdjur, särskilt musslor. De äter också andra ryggradslösa djur, som exempelvis maskar, snäckor, bläckfiskar, kräftdjur och sjögurkor. Ibland äter de även fisk, som exempelvis polartorsk. Slaktkropparna av unga sälar duger också när maten är knapp. Med andra ord är de inte så kräsna vad gäller deras matintag, och de äter egentligen vad de kommer över. [källa]
