Mer än bara skratt: 10 fascinerande fakta om hyenor

Hyenor (Hyaenidae) har länge varit omgivna av mystik och missförstånd, ofta förknippade med sitt karakteristiska skratt och nattliga livsstil. Men dessa fascinerande varelser är mycket mer än bara sina ljud och rykten. Med unika sociala strukturer, imponerande jaktförmågor och en rad anpassningar som gör dem till enastående överlevare, finns det mycket att upptäcka om hyenor. Här är tio fakta som kommer att ge dig en djupare inblick i hyenornas fascinerande värld och utmana de vanliga fördomarna om dessa otroliga djur.

Hyenor är varken hund- eller kattdjur…

Hyenor förväxlas ofta med antingen hundar eller katter, men de tillhör faktiskt sin egen familj, Hyaenidae. Denna förvirring uppstår eftersom hyenor delar vissa egenskaper med både katter och hundar. Men trots att hyenor liknar hundar i vissa beteenden och utseenden, är de genetiskt och taxonomiskt närmare besläktade med katter. De delar en mer nyligen gemensam förfader med feliformerna än med caniformerna. [källa]

Det finns fyra olika arter av hyenor – där alla lever i Afrika och delar av Asien…

Hyenor består av fyra distinkta arter: fläckig hyena (Crocuta crocuta), brun hyena (Parahyaena brunnea), strimmig hyena (Hyaena hyaena) och jordvarg (Proteles cristata). Varje hyenaart har unika egenskaper och lever i olika habitat i Afrika och delar av Asien.

I Tanzania är den fläckiga hyenan den vanligaste arten. Den kännetecknas av sin fläckiga päls, kraftiga kroppsbyggnad och robusta käkstruktur. Tanzania har också populationer av brun hyena och strimmig hyena, men dessa arter påträffas mer sällan i landet. På bilden nedanför ser du en fläckig hyena. [källa]

Så många hyenor finns det kvar i världen…

Antalet hyenor i världen varierar beroende på art och region, men uppskattningsvis finns det idag någonstans mellan 27 000 och 47 000 fläckiga hyenor i det vilda. Den fläckiga hyenan är listad som ”livskraftig” av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

Strimmig hyena har en population på uppskattningsvis mellan 5 000 och 14 000 i det vilda. De är dock listade som ”nära hotad” av IUCN på grund av förlust av habitat, minskande matresurser och förföljelse av människor.

Brun hyena har en uppskattad population på 5 000 till 10 000 i det vilda, men listas trots detta ändå som ”livskraftig”. Det exakta antalet jordvargar är inte välkänt, men de anses vara relativt vanliga inom sina utbredningsområden. Även jordvarg är listad som ”livskraftig” av IUCN och är inte hotad i lika stor utsträckning som de andra arterna. [källa]

Hyenor är delvis asätare…

Hyenan är delvis asätare, men deras diet och beteenden varierar mellan de olika arterna. Brun hyena och Strimmig hyena är båda främst huvudsakliga asätare. De äter kadaver, men kan också ta smådjur, insekter, frukt och växter. Fläckig hyena är också asätare, men jagar en betydande del av sina föda själva och är kända för att fälla stora byten som gnuer och zebror. Sen hör de dock inte till ovanligheten att de äter kadaver som har lämnats av andra rovdjur.

Jordvargen skiljer sig dock markant från de andra hyenaarterna eftersom de främst äter termiter och andra insekter. De är inte asätare och jagar inte stora byten. [källa]

Hyenor ”skrattar” inte för skojs skull…

Hyenor är kända för sitt unika sätt att kommunicera genom vokaliseringar och doftmarkeringar, vilket spelar en avgörande roll för deras sociala interaktioner och överlevnad. Deras karakteristiska ”skratt” är inte ett tecken på glädje utan snarare ett uttryck för agitation eller stress under konflikter eller attacker inom klanen. Utöver skrattet använder de olika ljud som ylanden, skrik och gnäll för att koordinera jakt och upprätthålla sociala band.

Doftmarkeringar med hjälp av analkörtlar är också centrala för deras kommunikation. Genom att markera territorier definierar de gränser, överför social information och stärker klanens identitet. Dessa strategier är avgörande för att upprätthålla ordning och skydda mot intrång från andra hyenaklaner. [källa]

Hyenorna har mycket kraftfulla käkar…

Hyenor är utrustade med kraftfulla käkar och en imponerande bitkraft som gör dem till exceptionella benkrossare. Deras robusta tänder och starka käkar gör det möjligt för dem att lätt krossa och konsumera ben, en anpassning som skiljer dem från många andra köttätare. De kan äta i princip hela kadavret, inklusive ben, vilket underlättar effektiv näringsupptagning.

Hyenor har ett av de starkaste bettarna i djurriket, med en bitkraft över 1100 PSI. För att jämföra, har lejon en bitkraft på cirka 650 PSI trots att de är mer än dubbelt så stora. [källa]

Hyenan är också känd för sin exceptionella uthållighet…

Hyenan är känd för sin uthållighet, särskilt när det gäller resor och jakt. Deras styrka gör det möjligt för dem att engagera sig i långa jaktar, i jakten på byte. Till skillnad från många andra rovdjur som förlitar sig på hastighet och överraskning, använder hyenan ofta en strategi med uthållighetsjakt. Detta innebär att de springer efter sitt byte över långa avstånd, tills bytet blir utmattat. [källa]

Hyenor lever inte bara på afrikanska savanner…

Hyenor är vanligtvis förknippade med afrikanska savanner och gräsmarker, men de trivs i mångsidiga miljöer som sträcker sig över olika habitat i Afrika och delar av Asien.

Vissa arter, som den bruna hyenan, är väl anpassade till mer torra miljöer, som exempelvis halvökenområden. De återfinns även i bergsregioner, såsom Etiopiens högland. På senare tid har de även börjat att observeras i stadsområden. De kan också påträffas i skogar. [källa]

Hyenan anses vara ett väldigt intelligent djur…

Förutom deras förmåga att engagera sig i samarbetsjakt och deras komplexa sociala strukturer visar hyenor även tecken på kognitiv flexibilitet. De har observerats använda ”verktyg” för att nå mat och visa anpassningsförmåga i interaktioner med människor och andra djur. Studier har också visat att de har en välutvecklad social intelligens, vilket innebär att de kan känna igen individuella medlemmar i sin grupp, upprätthålla hierarkier och samarbeta effektivt under jakt och andra aktiviteter. Deras förmåga att lösa problem och anpassa sig till olika situationer gör dem till anmärkningsvärda och adaptiva rovdjur i sina naturliga livsmiljöer. [källa]

Honorna har så kallade ”pseudo-penisar”…

Honorna har en unik anatomisk egenskap som ofta beskrivs som en ”pseudo-penis”. Denna struktur är faktiskt inte en penis, utan en förlängd klitoris som liknar hanarnas penis både i storlek och form. Honorna är de enda däggdjurshonorna som har förmågan att para sig, urinera och föda genom den penisliknande kanalen. Det är till och med möjligt för honorna att få erektioner.

Det finns flera teorier om varför de har denna egenskap. Det kan vara en form av signalering av undergivenhet eller tillmötesgående. Det kan ge honhyenor mer kontroll över parningen, eftersom strukturen gör det möjligt med samlag endast om honan är fullständigt samarbetsvillig. Eller så kan det vara en bieffekt av att ha höga nivåer av androgener (manliga hormoner) i deras kroppar. [källa]