Skratt är mer än bara ett uttryck för glädje – det är en universell reaktion som kopplar oss till varandra och som faktiskt kan förbättra vår hälsa. Från barndomens första skratt till vuxenlivets gapskratt med vänner är skratt en del av livet som ger oss både glädje och fysiska fördelar. Men varför skrattar vi, och vad händer egentligen i kroppen när vi gör det? Här är 10 fascinerande fakta om skratt som kommer att få dig att se på detta glada uttryck med nya ögon – och kanske till och med dra på smilbanden en skvätt.
Man kan faktiskt dö av att skratta för mycket…
Den här första punkten kanske inte känns som en särskilt rolig eller uppmuntrande faktabit – men låt oss ta oss igenom den snabbt ändå!
Det finns nämligen rapporterade fall där människor har dött efter att ha skrattat okontrollerat, även om det är extremt sällsynt. I de flesta fall handlar det om att skrattet har utlöst en underliggande medicinsk åkomma, såsom hjärtattack eller kvävning, snarare än att själva skrattet i sig direkt orsakar dödsfallet.
Ett känt exempel är faktiskt den engelska mannen Alex Mitchell, som 1975 dog efter att ha skrattat okontrollerat åt en sketch i TV-serien The Goodies (1970–1982). Han ska ha skrattat i cirka 25 minuter innan han fick en hjärtattack och avled. Senare upptäcktes att hans familj hade en genetisk hjärtsjukdom kallad Long QT-syndrom, som kan orsaka hjärtrytmrubbningar, särskilt i samband med starka känslomässiga reaktioner, som i detta fallet skratt. [källa]
Hundar försöker medvetet att få människor att skratta…
Flera studier har visat att hundar är skickliga på att tolka våra ansiktsuttryck, tonlägen och kroppsspråk, vilket hjälper dem att känna igen känslor som glädje och ilska. Det är vanligt att hundar fortsätter med beteenden som får deras husse/matte att skratta eller visa positiva reaktioner, då de associerar dessa med positiv förstärkning, vilket kan uppmuntra dem att upprepa beteendet.
Exempelvis kan hundar öka intensiteten i något som att slicka ägaren om de märker att detta framkallar skratt. Studier tyder också på att hundar visar beteenden som syftar till att interagera med oss och förstärka vår positiva sinnesstämning, vilket delvis beror på deras långa samevolution med människan. [källa]
”Skrattspår” från sitcoms håller på att försvinna helt…
Användningen av inspelat skratt, eller ”canned laughter” som det heter på engelska, minskade drastiskt under 2000-talet, men det har inte försvunnit helt från sitcoms och komedier – åtminstone inte än. Skrattspår introducerades på 1950-talet för att ge TV-tittarna en känsla av att sitta i en livepublik, något som blev standard i sitcoms under många decennier. Serien The Big Bang Theory, som slutade 2019, är ett av de senare exemplen på en populär sitcom med ett skrattspår.
Under 2000-talet började publiken dock tröttna på skrattspår, speciellt när de användes vid opassande tillfällen, och komedier som The Office (2005–2013) och Parks and Recreation (2009–2015) visade att humor fungerade väl utan dem. Många av dagens komedier är dessutom mer realistiska och bygger på subtil humor, som ofta inte lämpar sig för skrattspår. [källa]
Därför är skratt så smittsamt…
Forskning har visat att människor är mer benägna att skratta i sociala sammanhang än när de är ensamma. Robert Provine, en framstående psykolog och forskare inom området, har undersökt skrattets sociala och neurologiska aspekter och funnit att människor skrattar betydligt oftare i sällskap med andra.
När vi hör skratt aktiverar vår hjärna en respons som förbereder våra ansiktsmuskler att delta i detta sociala beteende, vilket förklarar varför vi ofta skrattar när vi är i närheten av andra som skrattar. Skratt fungerar som en social signal som stärker band och samhörighet mellan människor, och det kan skapa en känsla av gemenskap. Därför är skratt verkligen en form av social interaktion som kan sprida sig snabbt i grupper. [källa]
Skratt kan även trigga igång astma…
Skratt kan utlösa astmasymptom hos vissa personer, särskilt om deras astma inte är välkontrollerad. I värsta fall kan skratt kan leda till hyperventilation, vilket innebär att man andas snabbare och djupare än normalt. Denna förändring i andningsmönstret kan irritera luftvägarna och potentiellt orsaka astmaattacker eller förvärra befintliga symtom.
Det finns även flera anledningar till att skratt kan påverka astma. Förutom hyperventilation kan den emotionella reaktionen och de fysiska ansträngningarna som kommer med skratt också spela en roll. Det är viktigt för personer med astma att känna till sina triggers och att hantera sin sjukdom på rätt sätt, och dessutom att ha tillgång till mediciner för att hantera plötsliga symptom. [källa]
Även hundar uttrycker sig med sitt eget ’skratt’…
Hundar kan också uttrycka ett slags ”skratt”, vilket oftast låter som huffande eller flämtande. Detta ljud kan uppfattas som en lekfull kommunikation, och det är något som många hundägare känner igen.
Forskning har också visat att spela upp inspelningar av skrattliknande ljud kan hjälpa till att minska stress och ångest hos hundar i härbärgen. Eftersom skratt ofta förknippas med lek och positiva upplevelser, kan dessa ljud signalera en trygg och lekfull miljö, vilket i sin tur kan bidra till att hundarna känner sig mer avslappnade. [källa]
Utövar du yoga? Då kanske ”skratt-yoga” kan vara något för dig…
Det finns en form av yoga som kallas ”skratt-yoga”, som utvecklades av Dr. Madan Kataria i Indien under 1990-talet. Denna typ av yoga kombinerar skratt med andningsövningar, och deltagarna skrattar tillsammans i grupp utan att behöva skämta eller lyssna på humor. Konceptet bygger på att skratt har positiva effekter på både mental och fysisk hälsa.
Dr. Kataria hävdar att skratt-yoga kan öka känslan av lycka, minska stress och förbättra det allmänna välbefinnandet. Deltagande i skratt-yoga har visat sig öka endorfinnivåerna och sänka stresshormoner, vilket bidrar till en bättre livskvalitet. [källa]
Skrattepidemi i Tanzania fick 14 skolor att stänga…
Det inträffade en händelse som har blivit kallad för ”skrattepidemin i Tanzania” (då Tanganyika) 1962. Denna masspsykos, eller hysteri, började när en skolflicka började skratta okontrollerat som en reaktion på ångest, vilket snabbt spred sig till hennes skolkamrater och senare till andra i samhället.
Det rapporterades att många av de drabbade skrattade i timmar och i vissa fall i månader, och detta ledde till att 14 skolor och andra offentliga institutioner stängdes. Händelsen är ett exempel på hur sociala och psykologiska faktorer kan påverka beteenden i grupper, och den har blivit ett intressant fall inom psykologi och sociologi.
Fallen av masspsykos, där en grupp människor upplever liknande symtom utan en tydlig medicinsk orsak, har observerats i olika kulturer och sammanhang genom historien, och detta skrattutbrott i Tanzania är ett av de mest kända exemplen – förutom ”dansepidemin” då, vill säga. Men det är en helt annan historia för ett annat tillfälle. [källa]
Skratt kan även vara en form av panikrespons…
Skratt som uppstår i situationer av stress eller panik kan ofta kopplas till kroppens ”fight or flight”-reaktion. När människor blir kittlade eller befinner sig i en överraskande eller obekväm situation kan skratt fungera som en automatisk reaktion, även om det inte alltid speglar glädje eller humor.
Och apropå kittla; fenomenet att människor inte kan kittla sig själva beror på att hjärnan känner igen att det inte finns något hot. När någon annan kittlar dem, kan det utlösa en reflexmässig reaktion som skratt, som kan uppfattas som en reaktion på överraskningen eller det obehagliga i situationen. Denna typ av skratt är ofta en social signal och kan hjälpa till att lätta på spänningar i sociala interaktioner. [källa]
Det är olagligt att bära en falsk mustasch för att orsaka skratt i kyrkor i Alabama…
Det finns en gammal och något udda lag i den amerikanska delstaten Alabama som gör det olagligt att bära en falsk mustasch med avsikt att få andra att skratta i kyrkor. Denna lag är en del av en samling av märkliga lagar och regler som ibland fortfarande existerar, även om de sällan tillämpas i praktiken.
Lagen är mer en kuriositet och är inte något som polisen aktivt övervakar. Dess ursprung och syfte är inte helt på det klara, och det finns många liknande lagar runt om i USA som har förlorat sin relevans över tid. [källa]