Fjällräven (Vulpes lagopus), eller Arctic fox på engelska, är en fascinerande varelse som lever under extrema förhållanden i Arktis. Deras anpassningar och beteenden har länge fascinerat både forskare och naturälskare världen över. Genom att utforska några av de mest intressanta fakta om fjällrävar kan vi få en djupare förståelse för hur dessa små, men tåliga djur navigerar och överlever i en av världens mest ogästvänliga miljöer.
Var lever fjällrävar, och finns de i Sverige…?
En av de mest googlade frågorna när det kommer till fjällrävar är just var de lever någonstans. Och att vi undrar över just detta är kanske inte så konstigt, för det är inget vanligt djur som vi ofta läser om i skolan. Fjällrävar lever främst i arktiska och subarktiska regioner runt norra halvklotet, det vill säga norra Europa, Asien, Nordamerika och Grönland.
Även här i Sverige finns det fjällrävar i de norra delarna av landet, särskilt i fjällområdena och delar av Norrland där de har anpassat sig till det kalla klimatet och lever i tundramiljöer. I Sverige fridlystes arten år 1928, men beståndet har trots det inte återhämtat sig. En uppskattning från Skandinaviska fjällrävsprojektet indikerade att det fanns cirka 200-250 fjällrävar kvar i Sverige under början av 2000-talet. [källa]
Därför ändrar fjällräven färg efter årstiderna…
Fjällrävar ändrar färg på sin päls efter årstiderna. Det är en anpassning som kallas för molting, vilket innebär att de har en brun eller gråbrun päls under sommaren och en vit eller vitaktig päls under vintern. Denna färgförändring hjälper fjällrävarna att kamouflera sig mot den omgivande snön under vintern och mot markens bruna eller gröna toner under sommaren, vilket gör dem svårare att upptäcka av sina rovdjur och enklare att fånga byten. På bilden nedanför ser du hur de ser ut i sin päls under sommaren respektive vintern. [källa]
Fjällräven är starkt beroende av sorkar och lämlar som födoämne…
Fjällrävar är starkt beroende av sorkar, särskilt lämlar, som sin huvudsakliga födokälla i inlandet på Arktis. Lämlarna genomgår naturliga cykler av populationsexplosioner och krascher, vilket påverkar tillgången på mat för fjällrävarna. När populationen för lämlar ökar, ökar också fjällrävarnas populationsstorlek eftersom de har gott om mat. Å andra sidan, när populationen för lämlar minskar, kan det leda till en minskad tillgång på föda för fjällrävarna, vilket i sin tur kan påverka deras populationsstorlek negativt. [källa]
Så klarar fjällrävarna av den extrema kylan…
De är väl anpassade för att leva i iskalla miljöer, som Arktis och alpin tundra i polarregionen på norra halvklotet, vilket vi tidigare har nämnt. De är betydligt mindre, kraftigare och mer kompakta än många andra medlemmar av familjen räv (Canidae), vilket minskar värmeutsläppet tack vare en mindre kroppsyta. Deras päls är också anpassad för att klara av vinterförhållanden; den blir tjockare under vintersäsongen för att hjälpa till att bibehålla en stabil kärnkroppstemperatur och överleva de hårda och kalla förhållandena i Arktis.
Fjällrävarna har även en förmåga att fysiskt anpassa sig för att överleva vintern, vilket innebär att de inte behöver gå i ide. Deras överlevnadsstrategier inkluderar att dra nytta av sin tjocka päls och deras kompakta kroppsform för att klara av de extrema temperaturförändringarna och de långa perioderna av mörker som karakteriserar Arktis vintrar. [källa]
Fjällrävar kan störtdyka rätt ner i snön på jakt efter sitt byte…
Rävarna använder olika strategier när de jagar, särskilt när det gäller att fånga sina huvudsakliga byten, såsom lämlar. Lämlar lever ofta i komplexa tunnelnätverk som är gömda djupt under snön för att skydda sig mot rovdjur. Fjällrävar använder sin skarpa hörsel för att lyssna efter lämlar som rör sig eller gräver under snön, och de kan rikta in sig på deras position genom att luta sina huvuden och lyssna noggrant.
När fjällräven lokaliserar sitt byte kan den ibland hoppa upp i luften och nosdyka ner i snön för att fånga lämlen. Det är en imponerande och effektiv jaktmetod som de använder för att överraska sina byten. Ibland kan det dock ta flera försök innan fjällräven lyckas fånga sitt byte. [källa]
Fjällräven har dock en ganska kort livslängd i det vilda…
I det vilda har fjällrävar vanligtvis en genomsnittlig livslängd på cirka 3-4 år. Livslängden kan dock variera beroende på flera faktorer som tillgången på mat, konkurrensen från andra rovdjur och klimatförhållanden i deras levnadsmiljöer. I vissa regioner där maten är rikligare och rovdjurstrycket är lägre kan fjällrävar leva längre, medan de i svårare miljöer kanske inte når samma ålder.
I fångenskap hör det dock inte till ovanligheten att de lever i mellan 10-15 år, eller i vissa fall ännu längre. Detta beror ju så klart på att de har tillgång till konsekvent mat, skydd mot rovdjur och veterinärvård som kan förlänga deras livslängd avsevärt. [källa]
Klimatförändringarna gör att de förlorar mark och fördelarna i sin kamouflerande päls…
Arktis värms upp nästan tre gånger snabbare än resten av världen, vilket har lett till många förändringar i den polära regionen. Det inkluderar upptining av permafrost, smältande havsis, minskat snötäcke och stigande havsnivåer runt om i världen. Med snösmältning förlorar också den ikoniska vita pälsen hos fjällräven sin fördel gentemot konkurrenter och byte.
Fjällräven har också börjat förlora mark till den mer anpassningsbara och större rödräven, vars utbredningsområde har flyttat norrut under flera årtionden till följd av klimatförändringar. I vissa områden har deras utbredningsområde svarat genom att flytta längre norrut för att hitta mat, skydd och utrymme. [källa]
En ung hona gjorde en av de längsta soloresorna någonsin registrerade för arten…
År 2018 gjorde en ung hona en spektakulär resa från Spetsbergen, Norge, till Ellesmere Island i norra Nunavut, Kanada. Denna resa sträckte sig över mer än 3 500 kilometer över havsis och genom de ödsliga, frusna arktiska landskapen. Den unga räven klarade denna episka soloresa på endast 76 dagar och ibland rörde hon sig så mycket som 155 kilometer på en enda dag, vilket är den snabbaste rörelsehastigheten som någonsin registrerats för arten.
Tyvärr är den unga rävens öde okänt, men spårningsdata från hennes resa har varit ovärderliga för forskare. Det har bidragit till att förstå vikten av havsis för deras migration mellan områden för att hitta mat och nytt territorium. Denna händelse belyser också fjällrävarnas anpassningsförmåga och deras förmåga att navigera över långa avstånd och extrema förhållanden i Arktis. [källa]
Deras päls är en av de varmaste och tåligaste i hela Arktis…
Vi har tidigare nämnt deras päls mycket, men det är inte så konstigt – för den är verkligen fascinerande! Fjällrävens päls är nämligen en av de varmaste i djurvärlden som lever i Arktis. De kan uthärda temperaturer så låga som -70 °C tack vare sin isolerande päls och deras förmåga att justera sin metabolism när det blir för kallt. När temperaturen sjunker ökar deras metabolism för att generera mer värme och bibehålla en stabil kroppstemperatur i de frusna miljöerna där de lever. Det här låter onekligen som något jag själv skulle behöva under de kalla vinterdagarna i Sverige. [källa]
De är monogama djur och tar hand om sina avkommor tillsammans…
Det betyder att de vanligtvis bildar monogama parförhållanden och parar sig för livet. Med andra ord innebär det att en hane och en hona håller sig tillsammans under hela sin reproduktiva livstid, vanligtvis leder detta till att de tar hand om avkomman tillsammans. [källa]