10 fakta du antagligen inte visste om syrsor

Syrsor är små, men de har en stor inverkan på både naturen och våra liv. Du har säkert hört dem kvittra sena sommarkvällar eller sett dem hoppa runt i trädgården, men hur mycket vet du egentligen om dessa fascinerande små varelser? Det visar sig att syrsor har en rad överraskande egenskaper och beteenden som många av oss aldrig hört talas om. Här är tio spännande fakta som garanterat kommer få dig att se på syrsor på ett helt nytt sätt!

Det finns cirka 900 arter av syrsor – och alla delar flera gemensamma drag…

Det finns cirka 900 arter av syrsor spridda över hela världen. Dessa arter kan variera i storlek, färg och ljud, men de delar gemensamma drag, som deras långa antenner och förmågan att ”spela” genom att gnida sina vingar eller ben mot varandra.

Ytterligare ett gemensamt drag hos syrsorna är deras livslängd, där de flesta lever i ungefär ett år eller lite kortare. Deras livscykel består av ägg, nymf och till sist vuxet tillstånd, och de dör vanligtvis efter att de har lagt sina ägg eller när kylan kommer i tempererade klimat. [källa]

Men här i Sverige har vi bara två arter av syrsor ute i det fria…

I Sverige finns två arter av syrsor: hussyrsan (Acheta domestica) och mullvadssyrsan (Gryllotalpa gryllotalpa). Båda dessa arter har en begränsad utbredning i vårt land. Hussyrsan lever främst inomhus eller nära bebyggelse, medan mullvadssyrsan är mer ovanlig och gräver gångar i jorden.

Det betyder att de karakteristiska ”syrseljuden” som många förknippar med svenska sommarkvällar oftast inte kommer från syrsor, utan i själva verket från vårtbitare eller gräshoppor, som är vanligare och har ett liknande kvittrande ljud. Nedanför ser du en bild på en klassisk hussyrsa. [källa]

Hos syrsor är det endast hanarna som ”spelar” eller kvittrar…

Hanarna skapar detta ljud genom att gnida sina vingar mot varandra i en process som kallas stridulation, och ljudet används för att locka till sig honor eller varna andra hanar om att hålla sig borta. Honor saknar de specialiserade strukturer på vingarna som behövs för att frambringa detta ljud, vilket är anledningen till att de inte kvittrar. [källa]

Och syrsor kvittrar avsevärt mindre när det är kallt…

Syrsors kvittrande är starkt kopplat till temperaturen, eftersom deras kroppsfunktioner, inklusive förmågan att skapa ljud, är temperaturberoende. Ju varmare det är, desto snabbare kan de röra sina vingar för att skapa ljud, och därför kvittrar de mer vid högre temperaturer. Vid lägre temperaturer blir de långsammare, och kvittrandet minskar.

Forskare har till och med kunnat använda syrsornas kvittringar som en grov termometer, där man kan uppskatta temperaturen genom att räkna antalet kvitter per minut. [källa]

Vissa syrsor kan inte flyga – trots att de har vingar…

Även om de flesta syrsor har vingar, och vissa arter kan använda dem för att flyga korta sträckor, finns det också flera arter som inte flyger alls. Vingarna hos syrsor är ofta membranösa och kan vikas när de inte används, men i många fall används de främst för att producera ljud snarare än för att flyga. Hos vissa arter är vingarna till och med för små eller outvecklade för att kunna flyga, vilket gör att dessa syrsor är helt markbundna. [källa]

Syrsornas syn: Hur facettögon ger dem en bred synvinkel…

Syrsor har en väldigt god syn tack vare sina facettögon, även kallade sammansatta ögon, precis som de vanliga husflugorna har. Dessa ögon består av många små linser, som gör att syrsor kan se i flera riktningar samtidigt utan att behöva röra på huvudet. Denna förmåga ger dem en bred synvinkel, vilket hjälper dem att upptäcka faror eller rörelser från olika håll. Däremot är deras syn inte lika skarp som hos oss människor, men den är effektiv för att snabbt reagera på förändringar i omgivningen. [källa]

Deras antenner fyller en oerhört viktig överlevnadsfunktion…

Syrsors långa antenner har en livsviktig funktion för deras överlevnad. Dessa antenner, som är mycket känsliga, hjälper syrsor att söka efter mat och upptäcka faror i deras omgivning.

Antennerna fungerar som känselspröt och kan detektera lukter, vibrationer och miljöförändringar. Genom att använda sina antenner kan syrsor känna av både föda och potentiella hot, vilket är avgörande för deras överlevnad, särskilt eftersom många syrsor lever i mörka eller svåråtkomliga miljöer där synen kanske inte är tillräcklig. [källa]

Från smått till stort: Så stora kan syrsor bli…

Syrsor har en kroppslängd som varierar mellan olika arter. Generellt kan syrsor vara små, med en längd som sträcker sig från cirka 15 mm till 25 mm. Den största arten är Mogoplistes brunneus, som kan bli upp till hela 50 mm lång, eller till och med längre i vissa fall. Dessa lever främst i tropiska och subtropiska områden i Afrika En av de minsta kända syrsorna är Trigonidiidae-familjen, särskilt arter som lever i tropiska områden. De kan vara så små som 10–15 mm i längd. [källa]

Syrsor är även godkända som livsmedel i Europa…

Sedan 2018 har EU reglerat insekter som en del av livsmedelsmarknaden under förordning (EU) 2015/2283 om nya livsmedel. Syrsor, främst den vanliga hussyrsan (Acheta domestica), är bland de insekter som får användas i livsmedel efter att ha genomgått säkerhetsbedömningar och fått godkännande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA).

Syrsor kan användas i olika livsmedelsprodukter, som exempelvis proteinpulver, snacks, och andra beredningar. Syrsor är en hållbar källa till protein och andra näringsämnen och anses vara ett miljövänligare alternativ till traditionellt animaliskt protein. Nom-nom-nom… [källa]

Syrsor anses vara allätare…

Syrsor är allätare och har en varierad kost. De äter små insekter som finns i deras omgivning, samt svampar. Insekterna är också kända för att konsumera växtdelar, som blad och stjälkar. Denna mångsidiga kost gör att de kan anpassa sig till olika livsmiljöer och matresurser. [källa]