10 fakta du antagligen inte visste om människans sinne

Sinnen är hos varelser – såväl djur som människor – de neurologiska och psykologiska system för perception av omvärlden och sig själva. Människans sinnen brukar delas upp i syn, hörsel, smak, lukt, känsel, balans och ”andra sinnen” – som inkluderar Termoception, Nociception, Proprioception och Interoceptorer. Även om vi vet lika lite om våra egna sinne som vi vet om rymden är det något som det i dag forskas mycket om, och här följer tio fakta som du kanske inte kände till sedan tidigare!

Vi vet egentligen väldigt lite om vårat sinne…

Försök att förstå sig på sinnet går tillbaka till åtminstone till de gamla grekerna. Plato, till exempel, trodde att sinnet förvärvade kunskap genom dygd, oberoende av sansupplevelse. Descartes och Leibniz trodde också att sinnet fick kunskap genom tänkande och resonemang – eller med andra ord rationalism. I motsats till rationalism trodde empiriker, som Aristoteles, John Locke och David Hume, att sinnet får sin kunskap från erfarenheter.

Sinnet ändrar våra upplevelser och smaker…

I en studie gavs en grupp försökspersoner utan märkta prover av både Pepsi och Coca-Cola. Inte en enda av de fyra försökspersonerna kunde berätta skillnaden mellan de två drickorna. Testet upprepades sedan med de korrekta etiketterna påsatta. Tre av de fyra testarna föredrog då Coca-Cola. Faktum är att Coca-Cola-etiketten aktiverade delar av hjärnan i samband med sinnet (minne, självbild och kultur) som Pepsi-märket inte gjorde.

Osäkert om djur har liknande sinnen…

Ett sinne är generellt en förmåga genom vilken uppfattning av externa stimuli sker. Det kan också indirekt tala för att om mikroorganismer också har sinnen, så är sinnesverksamhet inte kopplat till kognition. Detta är diskutabelt och anknyter till huruvida alla livsformer har någon sorts förmåga till perception. Beteenden hos encellig organismer visar att de har förmåga att avläsa omvärlden och anpassa sig till den, men det betyder inte att de nödvändigtvis har något sinne.

Ett sinne kan definieras på många olika vis…

Sinnet är ett mer svårdefinierat begrepp. Alla vet ungefär vad det är, men olika vetenskaper och skilda religioner kan beskriva det på olika sätt. I vardagsspråket är sinnet ofta synonymt med tanken eller medvetandet och ibland även förnuftet, eller att sinnet utgörs av medveten upplevelse och intelligent tanke. Sinnet använder sinnen som syn, hörsel, känsel, lukt och smak för att inhämta information, men kan även använda tidigare inhämtad information och de känslor som hänger ihop med specifika minnen. I och med att en person inte kan ha allt i klart minne bör sinnet även arbeta med det omedvetna.

Aristoteles fastslog fem sinnen…

De klassiska fem sinnena; syn, hörsel, känsel, lukt, och smak fastslogs av Aristoteles på 300-talet f.Kr. I dagens läge anses allmänt att det finns åtta sinnen hos människor, och att det hos andra organismer finns åtminstone två till. Aristoteles kände inte heller till i lika hög grad som man gör idag att det kan ske samverkan mellan intryck från olika sinnen. I sådana situationer kan också vissa sinnesintryck dominera.

Lära sig musikinstrument kan utveckla de mentala färdigheterna…

De flesta forskarna hävdar i dag att det inte finns några bevis på att spela klassisk musik till spädbarn ökar deras sinnen, som man trott i alla år tidigare. Men barn som däremot lär sig spela ett musikinstrument kan utveckla sina mentala färdigheter vidare än de som inte lär sig ett musikinstrument.

Stress vid tidigt skede försämrar våra sinnen…

Stress vid tidig ålder påverkar sinnet negativt. Missbruk, försummelse och hård eller inkonsekvent disciplin i det tidiga livet ökar risken för depression och ångest samt fetma, diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdomar.

Kan finnas över 30 sinnen, enligt vissa forskare…

Howard Gardner utgick ifrån forskning om hur kreativitet tar sig uttryck hos olika individer vid sin beskrivning av de multipla intelligenserna: visuell, musikalisk, logisk/matematisk, lingvistisk, rörelse, naturalistisk (upptäckt senare än de övriga), kinestetisk, intrapersonell och interpersonell intelligens. Största delen av de här svarar mot bestämda sinnen och om Rudolf Steiners högre sinnen gällande språk, tänkande och ego tas med gäller detta faktiskt alla intelligenserna. Det är möjligt att andra sinnen (smak, lukt) likaså kan kopplas till skilda intelligenser, Gardner har sagt att hans sökande efter ytterligare intelligenser fortsätter. Sålunda tycks intelligens och sensorisk perception vara nära relaterade till varandra. Guy Murchie har tänkt sig att det kan finnas över 30 sinnen, varibland tidssinne och sinne för rädsla kan nämnas.

Tusentals tankar varje dag…

Majoriteten av forskare är ganska överens om att en människa har någonstans mellan 12 000 upp till hela 50 000 olika tankar varje dag, beroende på hur djup man är som tänkare. De flesta av de så kallade ”slumpmässiga dagliga tankarna” handlar om vår sociala miljö och oss själva.

Kan styra datormus med hjärnan…

En grupp forskare från Cal Tech och UCLA i USA har utvecklat ett sätt för epilepsipatienter, som har haft elektroder implanterade i sina hjärnor, att styra en datormus med sina sinnen.