Borderline personlighetsstörning, även kallat emotionellt instabil personlighetsstörning, är en personlighetsstörning som i DSM-IV (en av American Psychiatric Association utgiven diagnostisk manual för psykiska diagnoser) kallas borderline personlighetsstörning, och i ICD-10 (diagnostisk manual utgiven av Världshälsoorganisationen, WHO) för emotionellt instabil personlighetsstörning. I dagligt tal även kallat enbart borderline. Det finns vissa skillnader mellan DSM-V och ICD-10s diagnostik, men det är i grunden samma diagnos. Kanske känner du någon som har blivit diagnostiserad med borderline? Eller har blivit det själv? Här är i så fall tio fakta som du bör känna till om diagnosen!
Borderline är inte så ovanligt som man kan tro…
Amerikansk forskning om ämnet påvisar att cirka 1,6% av landets befolkning lider av borderline personlighetsstörning. Somliga hävdar dock att så stor procentsats som uppemot 5,9% har diagnosen – vilket skulle motsvara cirka 18 000 000 människor, endast i USA. Fler människor världen över har borderline än schizofreni och bipolär sjukdom tillsammans.
Vanligt med ångest och depression…
Sambandet mellan borderline personlighetsstörning och andra psykiska sjukdomar är väl etablerad. Personer med nämnd diagnos löper bland annat ökad risk för ångest, depressioner, ätstörningar och missbruk.
Fler kvinnor än män blir diagnosticerade…
Nästan 75% av de personer som diagnostiserats med borderline är kvinnor, men senare forskning visar att män kan vara nästan lika ofta drabbade av diagnosen.
Hög risk för självmord…
Självmord är en mycket stor oro för personer med diagnosen. Sammantaget är den totala andelen personer med personlighetsstörningen som begår självmord cirka 8-10%. Detta sätter personer som diagnostiserats med störningen bland den högsta risken för självmordsförsök.
Stor chans till symptomlindring…
Ny forskning baserad på långtidsstudier av människor med diagnosen tyder på att den överväldigande majoriteten av människor kommer att uppleva betydande och långvariga perioder av symptomlindring i livet. Många människor kommer inte att uppleva en fullständig återhämtning, men ändå kunna leva ett meningsfullt och produktivt liv.
Namngavs efter patienters beteenden…
Borderline personlighetsstörning fick sitt namn på 1930-talet när mental vårdpersonal använde denna term för att beskriva personer med symptom som var mer än neurotiska (deras symptom störde inte deras förmåga att fungera och tänka rationellt), men mindre än psykotisk (deras tänkande och känslor var så nedsatt att personen förlorat kontakten med verkligheten). De var på ”gränslandet” (borderline) mellan dessa två punkter.
Borderline en uppsjö av namn innan 1930-talet…
Den engelske läkaren Thomas Sydenham (se bild nedanför) från 1700-talet kallade borderline för hystericks, och menade att vederbörande patienter ”älskar gränslöst de människor som de mycket snart kommer att hata lika måttlöst”. I början av 1900-talet användes termen ”latent schizofreni” då man menade att borderlinepersoner hade en underliggande schizofreni. En annan benämning har varit som-om-personlighet, utifrån en uppfattning om att borderlinepersoner på ytan hade ett normalt fungerande socialt liv, men under ytan hade allvarligt störda interpersonella relationer. Andra benämningar har varit ambulatorisk schizofreni, preschizofreni, schizofren karaktär, pseudopsykopatisk schizofreni, subklinisk schizofreni, borderland, borderline schizofreni, pseudoneurotisk schizofreni och gränspsykos.
Beteckningen ingen officiell term i Sverige…
Enligt Socialstyrelsen finns ingen officiell benämning i Sverige. I slutenvården finns en skyldighet att rapportera enligt en översättning av ICD-10, som använder benämningen emotionellt instabil personlighetsstörning med borderline som en undertyp. Utanför slutenvården finns dock inte denna anmälningsskyldighet, vilket innebär att borderline likväl som emotionellt instabil personlighetsstörning kan förekomma.
Enligt ICD-10…
ICD-10 menar att en person med emotionellt instabil personlighetsstörning har en tendens att agera impulsivt utan vidare eftertanke, med ett instabilt känsloliv. Det finns en tendens till stora emotionella svängningar som individen inte kan kontrollera och ibland konflikter med andra som orsakats av impulsiva handlingar. ICD-10 delar in emotionellt instabil personlighetsstörning i två typer: impulsiv och borderline. Den impulsiva typen karaktäriseras av emotionell instabilitet och bristande impulskontroll, och borderlinetypen karaktäriseras av instabil självbild, instabila personliga målsättningar, instabila personliga preferenser, kroniska tomhetskänslor, intensiva och instabila relationer med andra människor, självdestruktivt beteende och självmordsbeteende eller självmordsförsök.
Interpersonella relationer…
Över 74% av alla borderlinepatienter har problem med interpersonella relationer. Detta leder till att mer än hälften av de kvinnor som har borderline aldrig gifter sig, och ännu färre skaffar barn. Klinisk erfarenhet visar att många med borderline reagerar på dessa interpersonella problem med att isolera sig från andra människor. Exempelvis kan en person med borderline isolera sig från andra i syfte att inte bli sårad eller känna sig övergiven.