Vad skrämmer dig? 10 chockerande fakta om rädsla

Rädsla är en av de mest grundläggande och universella känslor som människor upplever. Den kan skydda oss från fara och samtidigt hindra oss från att nå våra fulla potentialer. Har du någonsin undrat varför vissa saker skrämmer dig mer än andra? Eller varför vissa människor verkar orädda inför det som andra fruktar mest? Här presenterar vi 10 chockerande fakta om rädsla som kommer att ge dig en ny förståelse för denna komplexa och kraftfulla känsla. Bered dig på att bli överraskad av de hemligheter som ligger dolda bakom vad som skrämmer dig mest.

Vad händer i kroppen när vi känner rädsla…?

När vi känner rädsla aktiveras kroppens ”kamp-eller-flykt”-respons, vilket förbereder oss för att hantera hot. När hjärnan uppfattar ett hot, skickar amygdala en signal till hypotalamus som aktiverar det sympatiska nervsystemet. Detta får binjurarna att frigöra stresshormoner som adrenalin och kortisol. Adrenalinet ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket, medan kortisol höjer blodsockernivåerna för att ge oss mer energi.

Hjärtat slår snabbare och starkare, blodflödet ökar till muskler och hjärna, och andningsfrekvensen stiger för att tillföra mer syre. Blodet omdirigeras från matsmältningen till vitala organ och muskler. Kroppen svettas mer för att kyla ner sig, pupillerna vidgas för bättre syn och sinnena blir skarpare. Musklerna spänns och kroppen frigör endorfiner för att minska smärtkänsligheten.

Dessa snabba förändringar förbereder oss för att antingen fly eller kämpa mot hotet. När faran är över, återställer det parasympatiska nervsystemet kroppen till sitt normala tillstånd, vilket säkerställer att vi är redo att möta framtida faror effektivt. [källa]

Därför reagerar människor ofta irrationellt vid rädsla…

När amygdala i hjärnan känner av att vi är rädda, kan den påverka andra delar av hjärnan, inklusive hjärnbarken som är ansvarig för resonemang och omdöme. När amygdala aktiveras under en rädslerespons, kan hjärnbarkens funktioner bli nedsatta, vilket gör det svårt att fatta kloka beslut eller tänka klart. Detta är varför människor kan reagera irrationellt, till exempel genom att skrika och kasta upp händerna när de blir skrämda av en skådespelare i ett spökhus, trots att de egentligen vet att hotet inte är verkligt. [källa]

En del människor kan även uppnå njutning och tillfredsställelse av rädsla…

Människor kan även uppleva njutning och spänning från rädsla eller skräckupplevelser som berg- och dalbanor, spökhus och skräckfilmer. När en person utsätts för en skrämmande upplevelse, kan kroppen och hjärnan reagera genom att producera mer av kemikalier som dopamin. Dopamin är en signalsubstans i hjärnan som är förknippad med belöning och njutning.

Genom upphetsningsöverföring kan den ökade upphetsningen och känslorna från den skrämmande upplevelsen leda till njutning eller eufori efteråt, även när den initiala rädslan har avtagit. Det är därför vissa människor kan uppskatta och söka efter sådana adrenalinfyllda aktiviteter, trots sin ursprungliga rädsla. [källa]

Rädsla är ingen fobi…

Rädsla är inte synonymt med en fobi. Rädsla är en naturlig och adaptiv känsla som uppstår som en reaktion på en uppfattad fara eller hot. Det är en normal del av människors och djurs överlevnadsmekanismer. Å andra sidan är en fobi en överdriven, irrationell och oproportionerlig rädsla för specifika föremål, situationer eller aktiviteter. Om du däremot vill läsa mer om fobier, kan vi varmt rekommendera ”10 fakta du antagligen inte visste om fobier”! [källa]

Rädsla är ingen dålig funktion – den hjälper att hålla oss säkra…

Rädsla har en viktig funktion i att hålla oss säkra genom att varna oss för faror och hjälpa oss att undvika skadliga situationer. Det är en komplex mänsklig känsla som kan vara positiv och hälsosam i rätt sammanhang, men den kan också ha negativa konsekvenser om den blir överdriven eller utvecklas till en fobi som påverkar livskvaliteten negativt. [källa]

Det kan på sätt och vis även vara smittsamt…

Det är inte bokstavligen smittsamt på samma sätt som en fysisk sjukdom, men det kan påverka människor och djur omkring genom olika mekanismer. När en person eller ett djur visar rädsla, kan det trigga en stressrespons hos andra i närheten, vilket kan leda till liknande beteenden eller reaktioner. Detta fenomen beror delvis på spegling av emotionella tillstånd och social inlärning. [källa]

Rädsla är inte direkt dödligt – men i det långa loppet kan det ha negativa effekter på din hälsa…

Visst kan även rädsla ha potentiella konsekvenser för hälsan. Även om det i sig inte är direkt dödligt, kan den utlösa en ”kamp-eller-flykt”-respons som frigör stresshormoner som adrenalin och kortisol. Överdriven eller långvarig rädsla kan öka risken för hjärtattacker genom att höja hjärtrytmen och blodtrycket. Dessutom kan den påverka andnings- och immunsystemet negativt, vilket kan öka mottagligheten för sjukdomar.

Psykologiskt sett kan kronisk rädsla och ångest leda till depression och andra psykiska sjukdomar, vilket kan minska livskvaliteten och påverka livslängden. [källa]

Du behöver inte vara i fara för att vara rädd…

Rädsla kan även vara delvis inbillad och kan uppstå även när inget direkt farligt eller skrämmande är närvarande. Våra hjärnor är mycket effektiva och kan börja reagera med rädsla på stimuli som inte nödvändigtvis är skrämmande i sig (betingad rädsla) eller till och med i frånvaro av något konkret (förväntansfull ångest). Vi kan bli rädda på grund av vad vi föreställer oss att skulle kunna hända.

Enligt vissa neurovetenskapare är människor de mest rädda varelserna på planeten på grund av vår förmåga att lära, tänka och skapa rädsla i våra sinnen. [källa]

Ju mer rädd du känner dig, desto läskigare kommer saker att verka…

När vi känner oss rädda eller ängsliga kan saker och situationer verka mer skrämmande än de egentligen är. Vår upplevelse av rädsla kan förvränga vår uppfattning och tolkning av risker och hot, vilket kan skapa en spiral av ökad rädsla och ångest. [källa]

Rädsla kan diktera de åtgärder du vidtar…

När vi agerar på grund av rädsla, tenderar våra handlingar att falla in i fyra huvudtyper: frysa, kämpa, fly eller förfäras. Frysa innebär att man stannar upp och fokuserar på den rädslaframkallande stimulansen för att besluta vad man ska göra (t.ex. när man får reda på att ens företag ska göra nedskärningar). Sedan väljer man antingen att kämpa (konfrontera hotet direkt) eller fly (hantera situationen genom att undvika den). När rädslan är överväldigande kan man uppleva förfäran, där man varken kämpar eller flyr, utan istället känner sig handlingsförlamad och fast i negativa tankar. Att ständigt vara i förfärselsläge kan leda till hopplöshet och depression. [källa]