Romerska riket, som grundades år 27 f.Kr. och existerade i över 500 år, har fascinerat människor i århundraden. Från dess storslagna arkitektur och militärstrategier till dess kulturella arv som än idag påverkar oss. Men trots att många känner till de stora kejsarna och de berömda striderna finns det fortfarande mängder av mindre kända, men minst lika spännande, detaljer om detta mäktiga imperium.
I den här artikeln får du upptäcka 10 fakta om Romerska riket som du kanske aldrig har hört talas om tidigare. Häng med på en resa tillbaka till antiken och låt dig överraskas!
Rom var den första staden att nå en miljon invånare…
Under sin storhetstid omkring 1–2 århundradet e.Kr. blev Rom den första staden i världen att nå en befolkning på en miljon människor. Stadens invånare kom från tre kontinenter – Europa, Asien och Afrika – och skapade en unik kulturell smältdegel. Nästa europeiska stad att nå samma befolkningssiffra var London, först på 1800-talet under den viktorianska eran. [källa]
Det romerska riket stod för över 12% av jordens befolkning…
Under sin storhetstid, omkring år 100 e.Kr., utgjorde Romerska rikets befolkning cirka 12–25% av jordens dåvarande totala befolkningsmängd, beroende på uppskattning. Med omkring 59–76 miljoner invånare sträckte sig riket över tre kontinenter och var en av de mest folkrika och mäktiga civilisationerna i historien.
Kartan nedan visar det Romerska rikets utbredning vid dess största omfattning år 117 e.Kr. [källa]
Romerska riket dominerade Europa i över 700 år – men de rådde sig aldrig på skottarna…
Romarriket dominerade Europa i över 700 år, och expanderade även till delar av Nordafrika och Asien. Vid sitt största territorium omfattade det omkring 5 miljoner kvadratkilometer och sträckte sig från Syrien till Skottland.
Kejsaren Hadrianus försökte erövra Skottland men misslyckades (tre gånger om). De kalla förhållandena och de inhemska stammarnas guerrillataktik gjorde det svårt för romarna. Som ett resultat byggde han den berömda Hadrians mur över hela norra England för att skydda riket från de barbara skottarna. [källa]
Colosseum var inte den enda amfiteatern i det Romerska riket…
Det fanns över 200 amfiteatrar i det Romerska riket, men det största av dem var Colosseum i Rom, färdigställt år 80 e.Kr., efter cirka åtta års byggtid. Ursprungligen kallades det för Flaviska amfiteatern och kunde i sin storhetstid rymma mellan 50 000 och 80 000 åskådare.
Namnet ”Colosseum” började användas långt efter att byggnaden var färdigställd. Det är troligt att det härstammar från den kolossala statyn av kejsar Nero som stod nära amfiteatern. Den första dokumenterade användningen av termen ”Colosseum” kommer från medeltida källor, men det blev mer vanligt under senare perioder. Venerable Bede, en munk från 700-talet, nämnde den stora statyn i sitt verk, vilket kan ha bidragit till namnet. [källa]
Romarriket var först i världen med att bygga ett stort och komplex avloppssystem…
Cloaca Maxima, som betyder ”den största avloppskanalen” på latin, var en av de första stora avloppssystemen i världen och låg i Rom. Det började byggas på 600-talet f.Kr. under den romerska eran, men var ursprungligen en enkel utomhusgrävd ränna för att leda bort vatten från Forum Romanum vid översvämningar.
Med tiden byggdes systemet ut och utvecklades till ett mer komplext avloppssystem som transporterade avloppsvatten och avfall från stora delar av staden, men inte från privata bostäder. Det var istället avsett för viktiga byggnader som kejserliga palats, badhus och offentliga latriner. Cloaca Maxima är fortfarande delvis i bruk idag, vilket gör det till ett imponerande exempel på romersk ingenjörskonst. [källa]
Romerska riket kan delas in i tre huvudperioder…
Romarrikets historia sträcker sig över flera hundra år och kan delas in i tre huvudperioder, där varje period kännetecknas av olika politiska och sociala förändringar som formade den romerska civilisationen. Under dessa perioder genomgick Rom stora omvandlingar, från en liten stad med kungar till en mäktig republik och slutligen ett imperium som sträckte sig över stora delar av Europa, Afrika och Asien. Här är de tre perioderna som definierade Romarrikets utveckling:
- Den regala perioden (c. 625 f.Kr. – 507 f.Kr.): Under denna tid styrdes Rom av kungar, och staden var en monarki.
- Republikperioden (509 f.Kr. – 27 f.Kr.): Rom var en republik, styrd av valda tjänstemän såsom senatorer och konsuler. Makten var fördelad mellan olika ämbeten och folkförsamlingar.
- Imperieperioden (27 f.Kr. – 476 e.Kr.): Perioden började när Augustus blev den första kejsaren, vilket markerade övergången till ett kejsardöme. Trots att senaten fanns kvar under denna tid, hade den mycket mindre makt jämfört med under republiken, och dess främsta uppgift var att administrera imperiet under kejsarens överhöghet. [källa]
Saltets värde i det Romerska riket: En handelsvara och lön för romerska soldater…
Både i antika Grekland och det Romerska riket byttes slavar mot salt i vissa handelsavtal, även om detta inte var den enda användningen för salt. Salt var en extremt värdefull vara i antiken, då det användes för att konservera mat, särskilt innan kylteknik fanns tillgänglig.
I Romarriket var salt så viktigt att soldater till och med fick en del av sin lön i form av salt (vilket är ursprunget till ordet ”salary” på engelska). Saltet var också en symbol för rikedom och makt, och användes i olika handelsutbyten, ibland i samband med slavhandel, som tidigare nämnt. [källa]
Våra avancerade rättssystem härstammar från Romarriket…
Romarna utvecklade ett avancerat rättssystem, och de ”Tolv Tavlorna” (Lex Duodecim Tabularum) var en av de första skrivna samlingarna av lagar, nedtecknade under 400-talet f.Kr., när Rom var en republik. Dessa lagar fastställde rättigheter och skyldigheter för medborgarna och var en grund för det romerska rättssystemet. Under de följande århundradena utvecklades fler skrivna lagar, särskilt under republikens och imperiets period.
Romarna anses också som föregångare till den moderna byråkratin, eftersom de utvecklade ett omfattande system för att administrera sitt stora rike. Detta inkluderade förvaltning av provinser, skatter, rättsväsende och offentliga funktioner, och det var en av de första organisationerna i sitt slag som påverkade den moderna byråkratin. [källa]
1900 år gamla dammar från det Romerska riket är i bruk i dagens Spanien än idag…
Två dammar byggda av det romerska riket, ”Embalse de la Aceña” och ”Embalse de Valdecañas”, är fortfarande i bruk i dagens Spanien, mer än 1900 år efter deras konstruktion. Romarna var skickliga ingenjörer och byggde många dammar och akvedukter som fortfarande används idag. Den romerska ingenjörskonsten, särskilt inom vattenförsörjning, har haft en långvarig påverkan och flera av dessa strukturer är så hållbara att de fortfarande tjänar sitt syfte i modern tid. [källa]
Receptet för cement försvann – och var spårlöst borta i över tusen år…
Efter Romarrikets fall förlorades kunskapen om hur man tillverkade det romerska cementet, även känt som opus caementicium, vilket var en blandning av kalk, vulkanisk aska och vatten som gav ett starkt och hållbart byggmaterial. Under medeltiden och fram till 1700-talet förlorades denna teknik i Europa, och det var inte förrän under den industriella revolutionen som moderna cementtillverkningsmetoder återupptäcktes och utvecklades. Det romerska cementet var en av de teknologiska prestationerna som bidrog till att bygga deras imponerande byggnader, som akvedukter, amfiteatrar och vägar, som har överlevt i århundraden. [källa]
Dagens moderna köpcentrum härstammar också från det Romerska riket…
Det första dokumenterade köpcentret i Rom var Trajan’s Market (marknaden vid Trajanus forum), som byggdes under kejsar Trajanus regeringstid, cirka år 100-110 e.Kr. Marknaden var ett imponerande byggnadsverk som bestod av flera våningar och innehöll över 150 affärer, butiker och arbetsytor.
Det var en av de största och mest avancerade kommersiella byggnaderna i antikens Rom och fungerade som ett centrum för handel, där varor som mat, kläder och andra produkter såldes. Det är ett tidigt exempel på ett köpcentrum i modern bemärkelse. [källa]