10 fakta du antagligen inte visste om klimakteriet

Klimakteriet – övergångsåldern eller perimenopaus (från grekiskans klimakterikos = kritisk) – är den övergångstid som varar något år, då en kvinna övergår från att vara fruktsam till att inte längre få ägglossning, och därmed inte längre kan bli befruktad på den naturliga vägen. Under klimakteriet minskar äggstockarnas produktion av östrogen, vilket får hela det reproduktiva systemet att gradvis stängas av, och äggreserven minskar i storlek. Menstruationerna blir oregelbundna, och upphör så småningom helt. Men det här hör ju till ren allmänbildning, så låt oss istället hoppa direkt på tio lite ”roligare” punkter (om man nu kan kalla klimakteriet för ”roligt”)!

Perimenopaus utspelar sig före klimakteriet…

Perimenopaus är det som utspelar sig före klimakteriet. Det kan pågå under en period på 4 – 8 år. Under perimenopausen minskar nivåerna av östrogen och progesteron gradvis. Menstruationen blir mindre regelbunden och symtom på klimakteriet kan börja att uppstå. Detta kan inkludera värmevallningar och nattliga svettningar och även vaginal torrhet. Den som har oro över symptom bör träffa en läkare för att kontrollera att dessa inte beror på ett hälsotillstånd, såsom en överaktiv sköldkörtel. När en person i 40 års ålder kan en missad menstruation vara ett tecken på antingen graviditet eller klimakteriet. [källa]

Här är de vanligaste symptomen…

Klimakteriet är givetvis inte någon sjukdom, men de hormonella förändringar som uppstår kan utlösa flera olika symptom. Dessa kan variera från mildare till svårare, vilket i vissa fall leder till obehag. Behandling kan dock hjälpa till att hantera symptomen. De vanligaste symptomen inkluderar värmevallningar, nattliga svettningar, humörförändringar, ångest, vaginal torrhet, minskad sexlust och stämningsförändringar. [källa]

Cancerbehandlingar kan skynda på klimakteriet…

Även om de flesta kvinnor går in i klimakteriet efter 40 årsåldern, märker vissa kvinnor symptom redan i mitten av 30 årsåldern. Kvinnor kan också gå in i detta skede av livet tidigt, eller för tidigt, på grund av vissa cancerbehandlingar eller en hysterektomi (en operation där livmodern tas bort). [källa]

Även rökning kan snabba på processen…

Medan klimakteriet i sig är en naturlig process kan vissa faktorer bidra till hur tidigt vi går in i detta livsskede. Till exempel börjar klimakteriet ett till två år tidigare hos kvinnor som röker kontra kvinnor som inte gör det. En familjehistoria av tidig klimakterium kan också påverka hur tidigt du går in i detta skede. [källa]

Ju tidigare du går in i klimakteriet, ju värre brukar symptomen också bli…

Kvinnor som går in i klimakteriet tidigt upplever många samma symptom, såsom värmevallningar, sömnstörningar och vaginal torrhet. Men dessa kvinnor kan också uppleva mer intensiva symtom och känna ett större behov av att söka behandling. [källa]

Tidigt klimakterium kan också ha sina hälsonackdelar…

Östrogen är ett kraftfullt hormon som spelar en roll för att stödja hälsan hos många vitala vävnader och organ. Kvinnor som går in i tidigt klimakterium spenderar längre tid utan att ta del av hälsofördelarna med östrogen, vilket kan resultera i en större risk att utveckla långvariga komplikationer. [källa]

Symptomen brukar vanligtvis förvärras under den sista tiden…

Under den sena övergången fram till ett helt år sedan en kvinnas sista menstruationscykel verkar symtomen öka i både frekvens och intensitet. Kvinnor i de senare stadierna av klimakteriet var mer benägna att ha större depression. Studier visar också att kvinnor med låga nivåer av ångest som går in i klimakteriet tenderar att bli ”mycket oroliga” när de går igenom övergången. Vissa symptom försvinner inte ens efter klimakteriet avtar. Till exempel, medan värmevallningar och ett skiftande humör tenderar att förbättras med tiden, kräver symptom som vaginal torrhet och sömnproblem vanligtvis en del behandling innan de börjar avta. [källa]

Att du ens behöver behandling är ingen självklarhet…

Med detta sagt är klimakteriet ett naturligt stadium i livet och kanske inte ens kräver behandling. Vissa kvinnor kanske inte upplever några symptom alls, eller upplever bara subtila, gradvisa förändringar. Om dina symptom stör din livsstil eller ditt välbefinnande kan klimakteriet vara en bra ursäkt för att checka in med din läkare och överväga de behandlingsalternativ som finns tillgängliga. [källa]

Kost och motion kan mildra symptomen…

Motion och en växtbaserad diet rik på grönsaker och fullkorn kan hjälpa till när det gäller att hantera irriterande symptom. Andra alternativ kan också hjälpa till, som att få minst 1000 – 1200 mg kalcium dagligen, antingen genom kost eller tillskott. Om du är en av de många kvinnor som upplever värmevallningar under den här tiden kan det hjälpa till att föra journal över vilka livsmedel eller drycker som utlöser dem. Det finns några mediciner som också kan hjälpa till, inklusive preventivmedel, men det är alltid en bra idé att rådfråga med din läkare för att se vilka metoder som kan vara mest effektiva för dina specifika behov. [källa]

Dolda stressfaktorer kan förvärra situationen…

Klimakteriet är en minst sagt en helkroppsupplevelse, och medan behandling av symptom direkt kan hjälpa, kan det också finnas några dolda stressfaktorer som är värda att titta på också. Att bedöma dina ångest- eller depressionsnivåer samt eventuella förändringar i ditt humör eller minne kan hjälpa till. [källa]