Älgar (Alces), de ståtliga jättarna i våra skogar, är mer än bara en vanlig syn längs skogsstigar och landsvägar. Trots att de är välkända, finns det många överraskande fakta om älgar som få känner till. I denna artikel kommer vi att avslöja tio fascinerande insikter som kommer att förändra din syn på skogens konung och ge dig en djupare förståelse för dessa magnifika djur.
Detta äter helst älgar – och så mycket äter de varje dag…
Älgar är växtätare och deras diet består främst av löv, kvistar, knoppar och bark från olika träd och buskar. På sommaren äter de också vattenväxter och olika örter. Under vintern, när tillgången på gröna växter är mer begränsad, förlitar de sig mer på bark och kvistar från träd som sälg, asp, rönn och tall.
Älgar är som bekant stora djur och de har ett betydande näringsbehov. En vuxen älg kan konsumera mellan 20 till 30 kilogram föda varje dag beroende på säsong och tillgång på mat. Den stora mängden mat de äter är nödvändig för att upprätthålla deras kroppsvikt och energi, särskilt under kalla vintermånader när deras energibehov ökar. [källa]
Vargar och björnar är några av älgens naturliga fiender i skogen…
Trots sin imponerande storlek och styrka har älgar naturliga fiender i skogen. De största hoten mot älgar kommer från vargflockar och björnar. En vuxen och frisk älg är dock ingen lätt match för dessa rovdjur, så vargar och björnar riktar oftast in sig på de yngre, sjuka eller äldre älgarna som har svårare att försvara sig.
Trots detta måste de vara på sin vakt för att undvika att bli bitna av rovdjur, oavsett om de är friska eller inte. Skador från rovdjursbett kan leda till allvarliga infektioner. Om ett sår blir infekterat och inte läker, kan det inom loppet av två veckor leda till att älgen försvagas och dör. När detta händer blir den avlidna älgen föda för rovdjuren, vilket illustrerar den naturliga cykeln av liv och död i ekosystemet. [källa]
Men älgarnas allra största fiende är en parasitmask…
En av de mest betydande hoten mot älgar är faktiskt en mycket mindre fiende: parasitmaskar, särskilt arten Parelaphostrongylus tenuis. Dessa parasiter, även kända som hjärnhinnemaskar, angriper älgars hjärnor.
Infektionen börjar när älgen av misstag äter sniglar eller snäckor som bär på larverna av dessa parasitmaskar. Larverna migrerar sedan genom älgens kropp och tar sig till hjärnan, där de orsakar allvarliga neurologiska skador. Dessa skador kan leda till desorientering, förlamning och andra beteendestörningar som kraftigt försämrar älgens förmåga att överleva. I slutändan leder infektionen ofta till älgens död. [källa]
Då är älgens horn som störst…
Hos älgar, liksom hos de flesta andra hjortdjur (med undantag för renen), är det endast hanarna som bär horn. Hos älgkalvar börjar hornen utvecklas som små bastklädda rosenstockar på hösten under deras första levnadsår. Dessa rosenstockar kan urskiljas som små bulor bakom ögonen. Vid två års ålder börjar tjurarna vanligtvis att utveckla sina första riktiga horn, som ofta är enkla spetsar och kallas för ”cykelstyre”.
Hornens storlek och komplexitet fortsätter att öka med åldern. De är vanligtvis som störst och mest imponerande när älgtjuren är mellan fem och tio år gammal. Vid denna ålder kallas tjuren för ”kapital”, vilket indikerar att hornen har nått sin fulla potential i storlek och antal taggar.
Efter denna period börjar hornen minska i storlek och antalet taggar avtar när tjuren blir äldre, en process som kallas att gå på retur. Hornens tillväxt och förändring är en viktig del av älgens livscykel och spelar en roll i deras beteende och sociala hierarki. [källa]
En älgs horn kan väga upp till 18 kg…
Hornen hos älgar är i huvudsak stora benstrukturer och väger därför en betydande mängd. Älgarna, särskilt tjurarna, utvecklar muskulösa halsar för att stödja och hantera de tunga och imponerande hornen. En fullvuxen älgstjurs horn kan faktiskt väga över 18 kilo (!). Dessa horn är inte bara ett verktyg för att imponera under parningssäsongen, utan också ett viktigt element i deras anpassning till deras livsmiljö och sociala strukturer, som vi tidigare nämnde. [källa]
Så länge brukar kalvarna stanna hos älgmamman…
Älgkor, det vill säga det kvinnliga könet av älgar, brukar vanligtvis föda en till två kalvar under maj eller juni månad. Vid födseln väger en älgkalv i genomsnitt mellan 8 till 15 kilo och de växer oerhört snabbt under sina första månader. Trots sin snabba tillväxt och storlek är kalvarna sårbara och har svårt att både springa och försvara sig mot rovdjur. I denna kritiska period hjälper mamman kalvarna genom att skydda dem och ge dem näring. Kalvarna håller sig vanligtvis nära sin mamma tills de når en ålder av ungefär ett till ett och ett halvt år, då de gradvis blir mer självständiga och förbereder sig för att klara sig på egen hand i skogens miljö. [källa]
Älgar föds som naturliga simmare…
Älgar föds med en naturlig förmåga att simma, precis som många andra djur som hundar och katter. Det är inte ovanligt att se älgar hoppa ner i sjöar eller vattendrag och simma i hastigheter upp till cirka 10 km/h. Även älgkalvar har denna medfödda simförmåga, även om de inte kan simma lika snabbt som en fullvuxen älg. Simningen är en viktig överlevnadsförmåga för älgar, särskilt när de behöver korsa vattendrag eller undvika rovdjur. [källa]
Så många älgar finns det här i Sverige…
Sverige är världens älgtätaste land med en uppskattad population mellan 240 000 till 360 000 älgar. Varje år skjuts cirka 60 000 till 80 000 älgar under älgjakten, samtidigt som ungefär lika många nya kalvar föds. Älgar finns spridda över hela landet, förutom på Gotland. Sverige har den tätaste älgpopulationen i världen, vilket förklarar landets rykte som ett ”paradis för älgar”. [källa]
En älgkalv går upp cirka 0,5–1 kilo per dag…
Älgkalvar växer snabbt efter födseln. Under de första månaderna växer en älgkalv ungefär 0,5 till 1 kilo per dag. Och under de första 7-8 månaderna dricker älgkalven mjölk från sin mor. Därefter börjar den gradvis övergå till att äta fast föda och blir mer självständig, även om den fortsätter att stanna hos sin mor i ett till ett och ett halvt år. En fullvuxen älg, specifikt en älgstjur (hanen), kan väga mellan 300 och 600 kilogram. Älgkor (honorna) är generellt mindre och väger vanligtvis mellan 200 och 400 kilogram. [källa]
Här kan du bäst se älgar i Sverige…
Trots dess storlek är det ganska osannolikt att du träffar på dem i skogen. Men känner du att du bara måste se en älg, så kan vi rekommendera att du åker till Sveriges Moose Safari (extern länk) i Skinnskatteberg! Där har de inte missat att möta på en älg under en enda rundtur sedan år 2003. Ganska imponerande, va? [källa]
Så sover älgarna…
Älgar tillbringar sin sömnperiod liggande. De tenderar att söka skydd och vila på lugna platser, ofta i tät skog eller på skyddade platser nära vattendrag eller i närheten av våtmarker. Under sömnen kan de ligga ner och vila i flera timmar i sträck, och de är vaksamma och redo att fly om de känner sig hotade eller om fara närmar sig. Det är vanligt att älgar sover på dagen och är mer aktiva på natten, vilket är en anpassning till deras livsmiljö och för att undvika rovdjur. [källa]