En semla kan gå under många namn; exempelvis fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller – om den äts med varm mjölk – hetvägg. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien samt Finland och Baltikum och är associerad med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen. Här är ytterligare tio fakta som du bör känna till om något som du kanske äter mer av än du borde (?).
Visst tusan är det fint mjöl…
Visst tusan är det fint mjöl…Namnet kan tyckas låta väldigt svenskt – men i själva verket är det ett lånord från det latinska språket. Semla kommer nämligen från ”simila”, vilket betyder ”fint mjöl”. [källa]
Grannländerna har fel…!
Grannländerna har fel…!I grannländerna Norge och Danmark skiljer sig semlan gentemot vår svenska traditionella semla. Där får du den istället med stor sannolikhet med sylt istället för mandelmassa. [källa]
Sjuka mängder semlor…
Sjuka mängder semlor…Årligen säljs det uppemot 40 000 000 semlor i vårt avlånga land. Och inte nog med detta; även gräddförsäljningen går upp med cirka 40% under fettisdagsveckan. [källa]
Så populär att den nämns i bibeln…
Så populär att den nämns i bibeln…Första gången semlan omnämns i skrift i Sverige är i Gustav Vasas bibel från år 1541. På 1700-talet började man att ta ut inkråmet på bullen och fylla semlan med inkråmet kokt i grädde. På 1850-talet kom mandelmassan och i slutet av 1800-talet lades vispad grädde på semlan. [källa]
Andra världskriget förstörde allt…
Andra världskriget förstörde allt…Under andra världskriget var det ransonering på mjöl, socker och grädde. Semlor fick bara säljas på tisdagar under fastans sju veckor. Trots att ransoneringen upphörde under 1950-talet levde semelförbudet kvar till ända fram till 1960-talet. [källa]
Så mäktiga att folk har dött…
Så mäktiga att folk har dött…Eller, ja, kanske inte folk – men åtminstone en. Svenske kung Adolf Fredrik (1710–1771) ska enligt officiella skrifter ha ätit ihjäl sig på en hetvägg den 12 februari 1771. Han fick ett slaganfall efter en riklig middag. Greve Johan Gabriel Oxenstierna skriver så här efter konungens död: ”Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin. Det är ej att omkomma på det mest lysande sätt, utan att dö en prostdöd”. [källa]
Förändrats med åren…
Förändrats med åren…Har du tröttnat på de klassiska semlorna finns numera en uppsjö olika sorter att välja mellan. Eller vad sägs om lemon curd-semla, tiramisù-semla, saffran-semla, petit choux-semla, wienersemla, hallonsemla, lingonsemla, chokladsemla och vaniljsemla? De finns i dag också i alla möjliga storlekar, och går även att få som tårtor. [källa]
Tradition är uppenbarligen till för att följas…
Tradition är uppenbarligen till för att följas…Seden med fastlagsbröd och senare fastlagsbullar kom troligtvis från Danmark och Tyskland och spreds hit under 1600-talet. Från början var det bara på fastlagens tredje dag, fettisdagen, som det var tillåtet att äta semlor. I Skåne åt man på måndagen som kallades ”bullamåndag”. När traditionen att fasta upphörde i Sverige blev det i stället tradition att äta semla varje tisdag under fastans sju veckor. [källa]
Äta med varm mjölk härstammar från Stockholm…
Äta med varm mjölk härstammar från Stockholm…Bruket att äta semla av vetebröd i form av rund bulle, vanligen med ilagd mandelmassa, till mjölk uppträdde dokumenterat i Stockholm första gången 1679. Semlan förtärdes huvudsakligen endast under fastlagen. [källa]
Går låååångt tillbaka…
Går låååångt tillbaka…Redan antikens folk – araber, greker och romare – hade bakverk av finaste vetemjöl. Den första nordeuropeiska avbildningen av en strut finns på en kyrkmålning i Danmark daterad till 1250. På denna tid bakades den av rågmjöl. Även bruket med fastlagsbröd torde härstamma från medeltiden, men inget tyder på att det från början var kopplat till vare sig strutar eller vetebröd. [källa]
