I vårt dagliga liv finns det platser och föremål som vi kanske aldrig skulle tänka på som smutsiga. Vi spenderar tid och energi på att hålla vissa områden av våra hem skinande rena, medan andra förblir dolda skurhörn av smuts och bakterier. Det visar sig att bland dessa gömda källor av smuts och mikrober finns det oväntade platser som du kanske aldrig skulle gissa är betydligt smutsigare än din toalett. Låt oss utforska dessa överraskande och ibland förbisedda källor till smuts och hur vi kan hantera dem för att upprätthålla en renare och mer hygienisk miljö.
Tangentbord…
En studie från University of Arizona fann att ett genomsnittligt kontorsskrivbord kan innehålla 400 gånger fler bakterier än en genomsnittlig toalettstol, och tangentbordet är en stor bidragsgivare till denna kontaminering. En annan undersökning – utförd av Which – i Storbritannien fann att vissa tangentbord hade så höga bakterienivåer att de utgjorde en hälsorisk, inklusive potentiellt farliga bakterier som E. coli och Stafylokocker.
Forskning har också visat att regelbunden rengöring och desinficering av tangentbord kan kraftigt minska antalet bakterier. Att tvätta händerna ofta och undvika att äta vid skrivbordet kan också hjälpa till att hålla tangentborden renare. [källa]
Mobiltelefoner…
Även mobiltelefoner kan vara en källa till olika bakterier och andra mikroorganismer. Och tänk då att du lägger den här enheten mot ditt öra dagligen. Mobiltelefoner är så smutsiga att en studie från London School of Hygiene & Tropical Medicine fann att en av sex mobiltelefoner i Storbritannien var kontaminerade med fekala bakterier, som bland annat E. coli. Flera studier har visat att mobiltelefoner kan ha fler bakterier än en genomsnittlig toalettstol. En studie från University of Arizona fann bland annat att mobiltelefoner kan ha tio gånger fler bakterier än de flesta toalettstolar. [källa]
Restaurangmenyer…
En studie publicerad i Journal of Medical Virology undersökte bakteriekontamination på ytor i restauranger och fann att menyer hade en hög koncentration av bakterier. Studien noterade att menyer ofta hanteras av många gäster och rengörs sällan, vilket gör dem till en källa för potentiell kontaminering. Samma studie fann också att restaurangmenyer i genomsnitt innehöll cirka 100 gånger mer bakterier än den genomsnittliga toalettsitsen.
Enligt en annan studie kan en restaurangmeny innehålla 185 000 bakterier per kvadratcentimeter. Som referens har en offentlig toalettsits cirka 500-1 000 bakterier per kvadratcentimeter. Så ett varmt tips är att tvätta händerna efter att du har beställt mat från menyn, innan du har tänkt att äta den. [källa]
Tandborstar…
Det finns flera studier som har undersökt hur smutsiga tandborstar kan vara. Tandborstar kan vara en grogrund för bakterier och andra mikroorganismer på grund av den fuktiga miljön i badrummet och deras frekventa kontakt med munnen.
Men den allra största bakteriefällan för din tandborste är när du spolar på toaletten. Om du inte stänger toalettlocket innan du spolar, kan bakterierna färdas upp till hela två meter i luften, där även mikroskopiska bakterier gärna hamnar på din tandborste. [källa]
Kylskåp…
Ironiskt nog ställer vi mat i kylskåpet för att hålla den färsk och fräsch, men det finns flera studier som har undersökt hur smutsiga kylskåp kan vara och de potentiella hälsoriskerna som är förknippade med dem. Kylskåp kan vara en grogrund för bakterier, mögel och andra mikroorganismer om de inte rengörs och underhålls ordentligt.
En studie från mikrobiologer vid NSF International fann att kylskåp ofta innehåller mögel och jäst, särskilt i grönsakslådor och på hyllor där spill och matrester samlas. Dessa mikroorganismer kan påverka livsmedelskvaliteten och bidra till dålig lukt. En annan studie, publicerad i Journal of Applied Microbiology, visade att Listeria monocytogenes kan överleva och till och med föröka sig vid kyltemperaturer. Listeria är särskilt farligt för gravida kvinnor, nyfödda och personer med nedsatt immunförsvar.
Rengöring av kylskåp är avgörande för att minska bakteriell kontaminering. En studie publicerad i Food Control fann att användning av desinficeringsmedel och rengöring av kylskåpet minst en gång i månaden kan minska bakterienivåerna avsevärt. [källa]
Dörrhandtag…
Dörrhandtag är högfrekvent berörda ytor som kan vara en grogrund för bakterier och virus. En studie publicerad i Applied and Environmental Microbiology fann att dörrhandtag i offentliga miljöer, som skolor och kontor, ofta är kontaminerade med en mängd olika bakterier, inklusive potentiellt patogena arter som Staphylococcus aureus. Flera olika typer av virus, som bland annat influensavirus och norovirus, kan överleva på ytor som dörrhandtag i flera timmar till dagar. Dessa ytor kan fungera som vektorer för sjukdomsöverföring när människor rör vid dem och sedan vidrör sina ansikten eller mat. Med andra ord bör du kanske tänka till en eller två gånger extra innan du vidrör dörrhandtag. [källa]
Kuddar…
En studie publicerad i Allergy undersökte förekomsten av bakterier och svamp i kuddar och fann att både syntetiska och fjäderkuddar kan innehålla höga nivåer av mikroorganismer. Forskarna fann att kuddar kan hysa bakterier som Staphylococcus aureus och svampar som Aspergillus fumigatus. Ytterligare en studie, publicerad av University of Manchester, fann att kuddar kan innehålla upp till 16 olika arter av svampar. Mögelsporer och andra svampar kan orsaka allergiska reaktioner och andningsproblem, särskilt hos personer med astma eller andra luftvägssjukdomar. Likaså kan kuddar innehålla höga nivåer av dammkvalster och deras avföring, som är en vanlig källa till allergener. Dammkvalster trivs i varma, fuktiga miljöer och kan föröka sig snabbt i sängkläder.
Regelbunden tvätt av kuddöverdrag och kuddar kan minska mängden mikroorganismer och allergener avsevärt. En studie publicerad i Journal of Asthma rekommenderade att tvätta kuddar minst var tredje till fjärde månad och att använda allergen-säkra kuddöverdrag för att minska exponeringen för dammkvalster och andra allergener. [källa]
Madrasser…
En studie från Ohio State University visade att madrasser kan vara hem för en mängd olika bakterier, som bland annat Staphylococcus aureus och E. coli. Dessa bakterier kan överleva på madrasser under lång tid och potentiellt orsaka infektioner. Likaså fann en studie publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology att madrasser kan innehålla höga nivåer av dammkvalster och deras avföring, vilket är en vanlig källa till allergener, precis som med kuddar.
Efter tio års användning av samma madrass kommer den att ha ökat i vikt avsevärt jämfört med när den var nyinköpt. Detta är tack vare allt dött skinn, dammkvalster och avföringen från dammkvalster som lagras i madrassen. Mysigt, va? [källa]
Pengar…
En studie publicerad i PLOS One undersökte förekomsten av bakterier på sedlar och mynt från flera olika länder och fann att de var kontaminerade med en mängd olika mikroorganismer. Bakterier som E. coli, Staphylococcus aureus och Salmonella har påträffats på pengar i olika studier. Ytterligare en studie, publicerad av American Journal of Infection Control, fann att virus kan överleva på ytor som pengar under en viss tid och att de kan överföras via kontakt. Virus som influensa och norovirus har hittats på pengar och kan utgöra en hälsorisk.
Forskning har visat att vissa mikroorganismer på pengar kan vara resistenta mot desinfektionsmedel och andra rengöringsmetoder. Detta gör det svårare att eliminera dem och ökar risken för överföring av sjukdomar.
En studie publicerad i Journal of Food Protection undersökte hur människor hanterar pengar och fann att de sällan tvättar händerna efter att ha hanterat pengar. Detta kan bidra till spridningen av bakterier och virus från pengar till andra ytor och människor. Om du exempelvis jobbar som kassör är det därför oerhört viktigt att du bär handskar på dig, om du hanterar kontanter dagligen. [källa]
Duschmunstycken…
Här kommer en väldigt tråkig nyhet, framförallt till er damer som använder duschmunstycket till ”nöjen” i duschen. Duschmunstycken kan nämligen vara en grogrund för bakterier och andra mikroorganismer på grund av den fuktiga miljön och näringsämnen från vattnet. Men det har också med vår rengöring att göra. Själva duschmunstycket tillhör nämligen en av de delarna i badrummet som vi rent generellt är väldigt dåliga på att göra rent. Ofta tänker man inte på det, eftersom det är ju från duschmunstycket vattnet kommer, men sen handlar det också om att det kan vara lite jobbigare att göra rent än övrig yta (eftersom du använder duschmunstycket när du gör rent övrig yta).
Forskning har också visat att duschmunstycken kan vara en källa till spridning av vattenburna sjukdomar, särskilt om de är kontaminerade med patogena mikroorganismer som Legionella. Legionella kan orsaka Legionärssjuka, en allvarlig lunginfektion. Så tänk till en extra gång innan du har tänkt att ha ”roligt” med ditt duschmunstycke! [källa]
Kökssvampar…
Man tror kanske att kökssvampar bör vara något fria från bakterier – vi använder oss ju ändå av dem för att göra rent andra ytor. Men sanningen är att det är rena rama bakterie- och virusfällan. Kökssvampar är en nämligen vanlig källa till bakterier och andra mikroorganismer på grund av den fuktiga miljön och näringsämnen från matrester. En studie från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) visade att kökssvampar kan vara en källa till matförgiftning om de används för att rengöra ytor som sedan kommer i kontakt med mat. Bakterier som Salmonella och Campylobacter kan överföras från svampar till mat och orsaka sjukdom.
Med andra ord bör du vara oerhört noga med att göra rent tvättsvampen efter du har använt den! För den är inte i närheten av så ren som den kan verka. I snitt innehåller en använd kökssvamp nämligen 45 miljoner bakterier per kvadratcentimeter. Jämför då detta med en restaurangmeny, som ”bara” innehöll cirka 185 000 bakterier per kvadratcentimeter. Eller din toalettsits, som har drygt 500-1 000 bakterier per kvadratcentimeter. Det får en att tänka till, eller hur? [källa]
Men hur kommer det sig egentligen att din toalett är så ren?
Många människor rengör toaletten regelbundet eftersom de förknippar den med hygien. Toaletten är en plats där vi utför personlig hygien, så det är naturligt att vi vill hålla den ren. Dessutom sitter det så inprintat i våra huvuden att toaletten är smutsig (med tanke på vad vi utför på den) att vi gärna gör rent den oftare än andra ytor i hemmet. Många använder dessutom desinfektionsmedel eller rengöringsprodukter som är speciellt utformade för toaletten, vilket kan minska mängden bakterier och andra mikroorganismer.
Men det har också med materialet att göra; toalettmaterial som porslin är oftast icke-porösa och lätt att rengöra, vilket gör det enklare att avlägsna smuts och bakterier. Toaletten spolas också regelbundet med vatten, vilket sköljer bort en stor mängd med smuts och bakterier.
Med andra ord är inte din toalett så farlig som man kan tro! Bäst är kanske istället att fokusera mer av rengöringstiden på andra ting i hemmet!