10 fakta du antagligen inte visste om curry

Curry betyder egentligen ”kryddad sås”, men i Sverige menar man med curry istället vanligen en kryddblandning som alltid måste innehålla gurkmeja, som ger curryn den karaktäristiska orangegula färgen. Kryddblandningar av motsvarande sort kallas på den indiska subkontinenten istället för masala. Det finns en mängd olika varianter av olika sorters dylika kryddblandningar. Ett tjugotal kryddor brukar förekomma oftare än andra. Kryddan brukar i regel dela upp folk i två läger: antingen så gillar man det – eller så gör man det inte. Oavsett vilket läger du befinner dig i, så finner du nedanför tio fakta som du antagligen inte kände till om den orangefärgade kryddan!

Namnet på curry härstammar sannolikt från Portugal…

Allt för ofta när man hänvisar till curry tänker vi inte så mycket på vad det egentligen betyder. Men hur fick curry sitt namn? Det finns olika teorier varifrån ordet kommer från. Det kan syfta på det franska ”cuire”, som betyder ”att laga mat”, som vissa tror. Det nämndes också i titeln på en bok på 1700-talet som heter ”Forme of Cury”. Det mest troliga ursprunget till ordet ”curry” kommer från det tamilska namnet ”kari”, som var en soppliknande kryddsås som den först beskrevs i mitten av 1600-talet i en portugisisk kokbok. [källa]

Används som benämning för currygryta i Indien…

På engelska och i Indien används ordet curry i betydelsen ’currygryta’. Det gemensamma för denna typ av rätt är att den vanligtvis är kraftigt kryddad (men behöver inte vara det), samt att den oftast är såsbaserad. Den kan vara vegetarisk, eller med kött, fisk eller kyckling. I engelska benämns kryddblandningen som ’curry powder’. [källa]

Har bara funnits i västvärlden i cirka 200 år…

Det kan vara svårt att tro att kryddan bara funnits i västvärlden i drygt 200 år – men precis så är fallet. Curry introducerades först i London på en indisk restaurang år 1810. Restaurangägaren Sake Dean Mahomed var en av de mest kända invandrarna för sin entreprenörskap. Dessvärre finns inte restaurangen kvar på George Street, nära Portman Square i centrala London, då den gick i konkurs efter ekonomiska svårigheter. Härifrån har dock kryddan fått sin spridning i västvärlden. [källa]

Första skrivna receptet hittar du redan under 1747…

Indiska recept brukade inte skrivas ner, utan förmedlas snarare från mun till mun under generationer. Det tidigaste registrerade kända curryreceptet är från 1747 från boken ”The Art of Cookery made Plain and Easy”. Skrivet av Hannah Glasse. Det var den första upplagan som nämnde curryrätten. Receptet hette ”To make a Curry the India way” och använde endast svartpeppar och korianderfrö för att smaksätta curryn. Senare, i den fjärde upplagan av boken, implementerade hon andra ingredienser, som gurkmeja och ingefära. [källa]

Ett världsrekord som heter duga…

Enligt Guinness Rekordbok vägde den största curry som någonsin gjorts 15,34 ton och kokades av indiska kockar och Culinary Association i Singapore den 1 augusti 2015. Evenemanget ägde rum utomhus i en offentlig park under Suvai-firandet . Suvai är ett årligt kulinariskt evenemang som varar i fyra dagar då kockar från hela Asien samlas för att laga mat och dela med sig av sina kulturer. [källa]

Så stark är världens starkaste curryrätt…

När vi går ut och äter indisk mat vill några av oss gärna ha lite extra krydda med vår valda curry. Om du är en ”kryddälskare” kanske du känner till – och har vågat prova – Chicken Naga. Chicken Naga är känd för att vara en av de starkaste curryrätterna. Rätten är gjord med en stor volym av Naga-pepparfrö, som mäter 855 000 på Scoville-skalan. Dessa frön är 100 gånger starkare än vanlig jalapeñopeppar. Det är dock inte den starkaste curry som har tillagats. Titeln för den starkaste curry går till den ökända ”Flaming Fiery Phaal” och är gjord med två av de starkaste chilipeppar på jorden, nämligen Scorpion- och Naga-peppar. Det är så starkt att även förpackningen har flera varningstexter och mäter 1,5 miljoner i betyg på Scoville-skalan. Hade du vågat prova? [källa]

Storbritannien har blivit curryns världsmetropol…

Även om curry inte slog igenom i västvärlden förrän för några hundra år tillbaka, så tror man ändå att människor avnjutit denna kryddblandning i delar av världen i cirka 4 000 år tillbaka. Men hade du någonsin kunnat gissa att curryns metropol antagligen ligger i Storbritannien? Bara i London finns det över 10 000 restauranger som har currybaserade rätter, vilket är mer än vad som finns i hela Mumbai, Indien. Dessutom spenderar varje Londonbo cirka 30 000 pund på curryrätter under sin livstid. [källa]

Tikka Masala är ursprungligen ingen indisk curryrätt…

Världens mest populära curryrätt är antagligen Chicken Tikka Masala. Överraskande nog, eftersom det är en av de mest populära curryrätterna i västvärlden, är det inte en verklig indisk maträtt. Rätten har sitt ursprung i Glasgow, Skottland. Den pakistanske kocken Ali Ahmed Aslam, ägare till restaurangen Shish Mahal i West End i Glasgow, kom på rätten genom en improvisation så sent som år 1971. Han skapade en sås gjord på yoghurt, grädde och kryddor för att komma fram till dagens ikoniska rätt. Historien var praktiskt taget okänd fram till 2013, när Alis son, Asif Ali, berättade historien om sin fars maträtt för BBC:s Hairy Bikers TV-matlagningsprogram. [källa]

Skillnaden på torr och våt curry…

Curryrätter kan vara antingen ”torra” eller ”våta”. Torra curryrätter tillagas med mycket lite vätska som tillåts avdunsta och de övriga ingredienserna lämnas överdragna med kryddblandningen. Blöta curryrätter innehåller betydande mängder sås eller sås baserad på buljong, kokosgrädde eller kokosmjölk, mejerigrädde eller yoghurt, eller baljväxtpuré, sauterad krossad lök eller tomatpuré. [källa]

Vår ”indiska mat” härstammar från Indiens norra regioner…

I Indien finns det inget som heter nationell matkultur. Var och en av regionerna använder olika ingredienser och tillagningsmetoder för att skapa sitt eget indiska kök. De norra regionerna kommer närmast vad vi anser vara det indiska köket. Det södra köket är vanligtvis kryddigare/starkare och mindre krämigt än det i norr. Tjocklek, konsistens och mängden ris i rätterna är egenskaper som också kan skilja sig åt mellan regioner. [källa]