Vesslor (Mustela nivalis) är små rovdjur som ofta förbises i vår fauna, men dessa fascinerande djur har en hel del hemligheter som sällan lyfts fram. Trots deras blygsamma storlek, spelar de en betydande roll i ekosystemet och har några riktigt överraskande egenskaper. Från deras unika jaktmetoder till deras sociala beteenden, finns det mycket mer att lära sig om dessa mystiska och skickliga jägare. I den här artikeln avslöjar vi tio fascinerande fakta om vesslor som kommer att förändra ditt sätt att se på dessa små men mäktiga varelser.
Vesslor är rena rama hänsynslösa mördardjur…
Vesslor kanske ser söta ut med sina små ansikten, men de är också hänsynslösa rovdjur. Deras snabba ämnesomsättning kräver att de äter upp till hälften av sin kroppsvikt varje dag, vilket gör dem till effektiva och fruktade jägare. Vesslor använder sin snabbhet och smidighet för att övermanna byten. De har utvecklat en jaktteknik där de överraskar och immobiliserar sitt byte genom att svepa sin muskulösa kropp runt det och sedan leverera ett dödande bett i bakhuvudet, vilket liknar tekniken hos vissa större rovdjur som jaguarer.
Deras jaktdrift är instinktiv och triggas av rörelse. Även när de är mätta kommer de att attackera allt som rör sig och ser ut som byte, vilket beror på deras starka rovdjursinstinkt. De har också setts ta byten som är flera gånger större än de själva, vilket visar på deras imponerande jaktförmåga och obevekliga natur. [källa]
Vesslor sparar sina rester – precis som vi människor sparar rester i kylskåpet…
Vesslor har utvecklat en smart strategi för att hantera matbrist under vintermånaderna när det är svårt att jaga. När byten är rikligt kan en frenetisk vessla ofta döda mer än den kan äta direkt. För att undvika att maten går till spillo, skapar vesslor små underjordiska förråd nära sina boenden och fyller dem med överbliven mat. Dessa förråd fungerar som ett slags naturligt ”frysskåp”, där de kan förvara bytesdelar som är kvar tills de behöver dem senare. Under vintertid, när det är för kallt för att gå ut och jaga, kan en vessla helt enkelt gå till sitt förråd och hämta gårdagens sork eller den extra musen från veckan innan.
Förråden kan ibland bli överfulla, vilket har lett till att forskare har upptäckt stora mängder mat i dessa cache. Till exempel, i Grönland har man funnit en cache som var proppfull med nästan 150 döda djur, vilket visar hur effektivt och strategiskt vesslor kan vara när det gäller att lagra mat. [källa]
Vesslor gör en form av ”krigsdans” – och man vet inte riktigt varför…
Vesslor, hermeliner och till och med tamiller utför ett märkligt beteende som kallas ”weasel war dance” när de har sitt byte i hörn. Detta beteende kännetecknas av snabba, vridande rörelser, hopp och hastiga rörelser. Det är fortfarande inte helt klart varför de gör detta, men en teori är att den kaotiska dansen kan förvirra eller distrahera bytet, vilket gör det lättare för vesslan att fånga det. I vissa fall har forskare observerat att kaniner som blivit utsatta för denna dans faktiskt verkar ha dött av skräck, vilket antyder att dansen kan ha en chockerande effekt på bytet.
När det inte finns något byte i närheten, kan en vessla fortfarande utföra denna dans på egen hand. Utan något byte att jaga kan dansen helt enkelt vara en form av lek eller nöje för vesslan, på samma sätt som vi människor ibland dansar för att ha kul. Detta beteende visar på vesslans lekfulla och energiska natur. Om du klickar på källhänvisningen kommer du till YouTube, där du ser en vessla utföra denna så kallade ”dans”. [källa]
Vesslor lever så gott som överallt – men inte i Afrika…
Vesslor är kända för sin stora anpassningsförmåga och kan leva i en mängd olika livsmiljöer. De trivs i både skogar, där de hittar byten och skydd, och i öppna gräsmarker, där de jagar små däggdjur och insekter. De kan också anpassa sig till våtmarker som myrar och flodslätter samt till torra och halvtorra områden som öknar. Denna mångsidighet gör vesslor till en av de mest allsidiga rovdjuren i djurriket.
Vesslor är inte naturligt förekommande i Afrika och Australien. Men deras utbredning sträcker sig över Europa, Asien, Nordamerika och vissa delar av Sydamerika. [källa]
Vesslors riskabla jaktmetoder visar avtryck på deras korta livslängd i det vilda…
Vesslor är kända för sina dristiga och ibland riskabla jaktmetoder. Det finns dokumenterade fall där vesslor har attackerat och dödat stora fåglar, inklusive rovfåglar. Ett känt exempel är det som observerades av den brittiska forskaren Anderson och dokumenterades i Dr. Carolyn M. Kings artikel ”Weasel Roulette”. Anderson såg en europeisk hök som plockade upp en vessla från marken och flög iväg med den. Men efter en kort stund förvandlades den smidiga flygningen till en kamp, och höken föll till marken död, med vesslan fortfarande fastklamrad vid dess bröst.
Dessa riskabla attacker är en del av vesslans livsstil, vilket förklarar varför deras livslängd i det vilda ofta är kort, omkring 1 till 2 år. Trots dessa risker kan en framgångsrik attack på en större fågel vara en stor belöning för vesslan. [källa]
Det är bara en myt att vesslor skulle lysa under UV-ljus…
Berättelsen om att vesslor skulle lysa under UV-ljus kommer från en rapport av Roger M. Latham från 1953, där han hävdade att vesslans päls fluorescerade och visade en lavendelfärg under UV-ljus, vilket skulle underlätta identifiering. Trots att detta har blivit en del av folklore kring vesslorna och ofta citeras, har metoden aldrig validerats eller reproducerats av andra forskare. Det finns med andra ord inga som helst bekräftade bevis för att vesslor faktiskt lyser i mörkret under UV-ljus. [källa]
Vesslor är dessutom utmärkta klättrare…
Deras vassa klor och flexibla kroppar gör det möjligt för dem att klättra i träd och söka efter byte på högre nivåer – både vertikalt eller genom att spiralera runt det. Denna klättringsförmåga ger dem en fördel i att både fånga byten som gömmer sig högt uppe och undvika vissa rovdjur. Deras smidighet och klättringskonst bidrar till deras effektivitet som rovdjur och ökar deras överlevnadsmöjligheter i vildmarken. [källa]
Vesslors luktsinne är mycket bra – men det är inte lika utvecklat som hundars…
Deras skarpa luktorgan hjälper dem att upptäcka gömda byten och navigera i sin omgivning, även i mörker. Denna förmåga är särskilt användbar vid nattjakt och i täta vegetationer där synen kan vara begränsad. [källa]
Precis som fjällrävar kan även vesslor ändra färgen på sin päls beroende på årstiden…
Vissa vesslor kan förändra färg på sin päls beroende på årstid, särskilt i kallare klimat med mer distinkta säsonger. Under sommaren har vesslan en brun eller ljusbrun päls och byter till vit päls på vintern. Denna färgförändring sker som en del av deras årliga pälsbyte och fungerar som kamouflage i snöiga miljöer, vilket hjälper dem att smälta in och skydda sig mot rovdjur samt förbättra deras jaktmöjligheter. [källa]
Vesslan är ett väldigt vokalt djur…
Vesslor är mycket vokala och använder ett brett spektrum av ljud för att kommunicera. De kan göra allt från pipande och kvittrande till fräsande och skrikande läten. Dessa vokaliseringar används för att markera revir, varna andra vesslor och för att avvärja rovdjur eller andra hot. [källa]
Detta bör du tänka på som hundägare om du vet att det finns vesslor i närheten…
Som hundägare är det viktigt att vidta vissa försiktighetsåtgärder om du vet att vesslor finns i närheten av din trädgård. Först och främst bör du noggrant övervaka din hund när den är ute, särskilt vid skymning och gryning när vesslor är som mest aktiva. Även om vesslor sällan attackerar stora djur, kan de bli aggressiva om de känner sig hotade, så det är viktigt att din hund inte kommer för nära deras gömställen.
För att minimera risken, se till att täppa till håligheter i trädgården där vesslor kan bo och installera stängsel som är både höga och går ner i marken. Undvik att lämna utomhusmat eller skräp som kan locka vesslor och håll vattenkällor som fontäner eller dammar svåråtkomliga för dem.
Om din hund skulle bli biten av en vessla, se till att omedelbart rengöra bettet med vatten och tvål. Kontakta en veterinär för att få råd och eventuell behandling, särskilt om bettet verkar infekterat eller om hunden visar tecken på sjukdom. [källa]