I djurens värld finns det en fascinerande mångfald av styrka och anpassning, där varje art är utrustad med unika egenskaper för att överleva. En av de mest imponerande av dessa egenskaper är bitkraften, som avgör hur effektivt ett djur kan fånga och hantera sitt byte. Från de uråldriga havens rovdjur till kraftfulla landdjur, är bettet inte bara ett verktyg för födosök utan också en symbol för kraft och dominans.
I denna artikel utforskar vi tio av de mest imponerande djuren med den starkaste bitkraften i världen, där vi ser hur deras evolutionära anpassningar har gjort dem till mästare inom sina respektive livsmiljöer.
Hyena
1 000 PSI…
Hyena
Intressant nog, även om de ser ut som medlemmar av hundfamiljen, är hyenor närmare besläktade med kattfamiljen – men de tillhör egentligen faktiskt ingen av dem. De är så unika att de har en egen familj. Hyenor lever i subsahariska Afrika och delar av Asien och har förvånansvärt starka bett för sin storlek.
Med en uppskattad bitkraft på 77,1 kg/cm², som är designad för att komma åt märgen i sina byten, har hyenor ett starkare bett än vargar (vars maximala bitkraft dock uppskattas till nästan 1 000 PSI) och en mycket starkare bitstyrka än inhemska hundar (den starkaste av dessa ligger någonstans runt 743 PSI (Kangal)). Jämfört med medlemmar av kattfamiljen har hyenor en starkare bitstyrka än lejon, som är deras främsta konkurrenter i naturen. Lejon har ”bara” en bitkraft på cirka 650 PSI.
Även om hyenor ofta betraktas som köttätare, är de framför allt överlevare och asätare. Om färskt kött inte är tillgängligt att jaga, kommer de att äta rester från andra djurs byten. De äter också växtlighet om det inte finns något kött tillgängligt. Deras tänder och matsmältningssystem har utvecklats för att kunna tugga och smälta ben, och inget går till spillo för hyenor.
Grizzlybjörn
900 till 1 200 PSI…
Grizzlybjörn
Grizzlybjörnar lever i Nordamerika och kan väga upp till 640 kg. Deras bitkraft ligger mellan 900 och 1 200 PSI. Till skillnad från isbjörnar är grizzlybjörnar inte strikt köttätare; de är omnivorer och behöver en kost som även innehåller växter. Grizzlybjörnar äter gärna bär, rötter, gräs och fisk, och man tror att de är nästan 85% växtätare. De jagar också hjort och älg när tillfälle ges, men dessa byten kan vara svårare att fånga.
Grizzlybjörnar kan även vara asätare och äta rester från andra djurs byten om det behövs. När de jagar använder de sin kraftiga bitkraft, vassa klor och stora kropp för att hålla fast större byten. Eftersom de inte är lika smidiga som andra rovdjur jagar de ofta sjuka eller skadade djur.
Inför vinterns dvala behöver grizzlybjörnar äta tillräckligt för att klara sig genom hela vintern. Under denna tid kan de äta upp till 40 kg mat per dag och ibland till och med dubbla sin storlek.
Trots sina relativt långsamma jaktmetoder kan grizzlybjörnar vara extremt farliga för människor. Deras bitstyrka, även om den är svagare än isbjörnens, är tillräcklig för att krossa ett bowlingklot – eller en mänsklig skalle med lätthet.
Isbjörn
1 200 PSI…
Isbjörn
Isbjörnar lever i Arktis, där de kämpar för överlevnad i några av de tuffaste temperaturerna på jorden. De är apexpredatorer i det arktiska marina ekosystemet och lever främst på sälar. Deras bitstyrka överstiger 1 200 PSI, vilket är den starkaste inom björnfamiljen. Detta kan delvis förklaras av att de ibland går tre eller fyra månader utan mat och därför behöver lagra fett när födan är riklig.
För att hålla sig varma i den hårda kylan måste isbjörnarna få i sig en stor mängd fett. Deras magar är extremt effektiva på att extrahera de näringsämnen de behöver för att överleva i det kalla landskapet.
Trots att isbjörnar är de mest köttätande björnarna av alla björndjur, jagar de ibland även på land och letar efter bär eller sjögräs. När isbjörnsungar lär sig att jaga, kan de ibland behöva äta rester från andra björnar för att överleva.
På grund av klimatförändringar blir isbjörnarna allt mer oförmögna att nå sina jaktmarker. De tvingas vänta längre in på året på att ispackarna ska bildas för att kunna äta sin föda, som kan uppgå cirka 1,8 kg sälfett per dag. Mänsklig påverkan har också en negativ inverkan, eftersom isbjörnar kan dras till lukten av skräp i närliggande samhällen. De har extremt känsliga nosar och använder sitt luktsinne för det mesta av sin jakt.
- Här kan du även läsa ”10 fakta du antagligen inte visste om isbjörnar”! ➞
- Och apropå klimatförändringar, missa inte heller ”10 myter om klimatförändringarna”! ➞
Gorilla
1 300 PSI…
Gorilla
Trots att de har en fantastisk bitkraft på cirka 1 300 PSI är gorillor främst herbivorer, vilket innebär att de i stort sett är växtätare. Deras livsmiljö finns i de tropiska skogarna i ekvatorialafrika, där de främst lever på marken. Gorillor använder sina starka bett för att skala av barken från träd, men de äter också gärna myror, sniglar och larver. När det finns tillgång till det, älskar de att äta frukt och ibland även blommor.
Intressant nog behöver gorillor inte mycket protein i sin kost, eftersom deras matsmältningssystem kan producera protein genom de bakterier som lever i dem. Trots en kost med lågt proteininnehåll kan gorillor väga upp till 200 kg och bli lika långa som en vuxen människa. De delar nästan 98% av sin DNA med oss människor, vilket gör dem mottagliga för mänskliga sjukdomar, som till exempel förkylningar.
Gorillor är sociala djur som lever i familjära grupper. Både hanar och honor tar hand om ungarna, och hela gruppen sover tillsammans i bon på natten. Tyvärr minskar gorillapopulationerna på grund av klimatförändringar och industrialisering, och deras livsmiljöer hotas av växande städer. Enligt den senaste räkningen finns det bara 1 063 bergsgorillor kvar i världen, och de klassas som en hotad art av Världsnaturfonden.
Jaguar
1 500 PSI…
Jaguar
Jaguarer lever i Central- och Sydamerika samt i sydvästra USA. De är stora kattdjur som kan bli upp till 1,8 meter långa och väga nästan 100 kg. De är extremt snabba löpare och kan nå hastigheter upp till 130 km/h. Med en bitstyrka på upp till 1 500 PSI kan de jaga djur som är upp till fyra gånger så stora som de själva. Namnet ”jaguar” kommer från det inhemska ordet ”yaguar”, som betyder ”dödar med ett språng”.
Jaguarens bitstyrka gör att de kan bita igenom det hårda skalet på en sköldpadda, det bepansrade skinnet på en krokodil och krossa skallen på vilket djur som helst de kan fånga. De är opportunistiska köttätare som äter en mängd olika djur, som bland annat ormar, ödlor, stora och små däggdjur samt fisk. Liksom många andra djur hotas jaguarerna av avskogning och klimatförändringar. Industrialiseringen av jordbruk och köttproduktion bidrar till krympande livsmiljöer och färre bytesdjur för jaguarerna att jaga. De är också sårbara för illegal jakt.
- Jaguarer är fascinerande djur – så missa inte ”10 fakta du antagligen inte visste om jaguarer”! ➞
- Här kan du även läsa ”10 fakta du antagligen inte visste om stora kattdjur”! ➞
Flodhäst
1 800 PSI…
Flodhäst
Flodhästar placerar sig på femte plats på vår lista över djur med den starkaste bitstyrkan, som uppmätts till cirka 1 800 PSI. De är det tredje största levande däggdjuret, är semi-vattenlevande och lever i subsahariska Afrika.
Trots sin kraftiga bitstyrka är flodhästar herbivorer. Deras bett har utvecklats för att försvara sig mot apexpredatorer och slåss mot andra flodhästar om status i flocken. De anses vara extremt farliga för människor och kan vara ganska aggressiva. Med en vikt på upp till 3 600 kg kan de röra sig snabbt för sin storlek och nå hastigheter upp till 48 km/h. Med sina kraftiga bett kan de orsaka dödliga skador på människor.
Precis som många djur på denna lista hotas flodhästar av krympande livsmiljöer, och Världsnaturfonden uppskattar deras antal till 115 000–130 000 individer.
Alligator
2 000 PSI…
Alligator
Med en bitstyrka på över 2 000 PSI kommer alligatorer på en fjärde plats listan. De lever i delar av USA, Mexiko och Kina och trivs främst i sötvattenmiljöer, eftersom de saknar den körtel som krokodiler har för att kunna utsöndra saltvatten. Alligatorer anses generellt vara mindre aggressiva än krokodiler, men båda bör så klart undvikas.
Alligatorer äter vanligtvis bara en gång i veckan och är opportunistiska rovdjur. De kan ibland äta frukt, men föredrar kött som huvudsaklig del av sin kost. När unga alligatorer lär sig jaga är de mer energiska och kan till och med jaga lågflygande fåglar. Med åldern blir de mer opportunistiska och äter gärna ormar, fiskar och däggdjur som kommer nära vattnet.
Florida har det största antalet registrerade alligatorattacker mot människor i världen. Forskare menar att en alligators bitstyrka skulle kunna lyfta ett fordon mätt i kraft, vilket gör attacker mot människor potentiellt dödliga, trots att alligatorer har en naturlig rädsla för människor och är mindre aggressiva än krokodiler.
Vithaj
4 000 PSI…
Vithaj
Vithajar använder sin uppskattade bitstyrka på 4 000 PSI för att jaga säldjur som sälar och sjölejon, även om unga vithajar ofta jagar mindre byten som fisk. Dessa rovdjur finns i kustvatten i de stora världshaven. Även om många vithajar inte överlever ung ålder, kan de leva upp till 70 år om de når vuxen ålder.
Trots att de har nästan 300 tänder, tuggar inte hajar sin mat. De biter loss bitar av sitt byte, som de sedan sväljer hela. Vithajar kan bli upp till sex meter långa.
Världsnaturfonden (WWF) listar vithajar som en sårbar art. Detta beror både på klimatförändringar och att hajar under lång tid jagats för sina fenor, tänder och som troféer.
Krokodil
3 700 till 5 000 PSI…
Krokodil
Både nilkrokodiler och saltvattenskrokodiler har en bitstyrka mellan 3 700 och 5 000 PSI. Saltvattenskrokodilen är världens största levande reptil, och även om nilkrokodiler är mindre, har de starkast bitstyrka av alla reptiler.
Saltvattenskrokodiler använder sin enorma bitstyrka för att fånga byten, som de sedan snurrar i ett ”dödsrull” i vattnet. Som vuxna (när de kan väga upp till 1 000 kg) är de apexpredatorer utan några naturliga fiender, förutom människan. De kan leva upp till 70 år och kallas ofta ”levande fossiler” eftersom de knappt har förändrats genom artens historia. Saltvattenskrokodiler äter allt de kan få in i sitt dödsrullning, som bland annat sköldpaddor, ormar, fiskar, vildsvin och bufflar som kommer för nära vattnet.
Nilkrokodiler är hemmahörande i Afrika söder om Sahara och lever främst i sötvatten, även om de kan överleva i salt- och bräckt vatten. Trots att de är mindre än sina saltvattenkusiner, finns det nilkrokodiler som väger över 1 000 kg. Nilkrokodiler har ett starkare bett än saltvattenskrokodiler och är mycket territoriella, ofta liggande på lur för att slå till mot byten som kommer för nära. Dessa sociala djur lever i hierarkiska grupper där storleken bestämmer ätordningen.
Späckhuggare
19 000 PSI…
Späckhuggare
Späckhuggare är anledningen till att nil- och saltvattenskrokodiler kombineras på denna lista, då deras bitstyrka tros överträffa alla andra med stor marginal. Späckhuggare i fångenskap har en bitstyrka på runt 19 000 PSI.
Späckhuggare är generalistiska rovdjur, och flockar jagar en mängd olika havsdjur som fisk, bläckfisk, delfiner, sälar, sjölejon och andra valar. De är toppredatorer utan naturliga fiender och behöver äta cirka fyra procent av sin kroppsvikt dagligen. Honor kan väga upp till 4 000 kg och leva i upp till femtio år.
Trots sitt namn som ”killer whales” är späckhuggare inte valar utan de största medlemmarna i delfinfamiljen och finns i nästan alla hav på jorden. De är en skyddad art och hotas i flera delar av världen på grund av klimatförändringar och svårigheter att hitta tillräckligt med föda.
